Avsmältningen av glaciären i Sylarna är den kraftigaste som konstaterats sedan mätningarna började i mitten av 60-talet.
Även Helags i Jämtlands län har påverkats mycket, men konsekvensen för Sylglaciären är alltså ännu kraftigare.
Ökad risk för besökare
Årets avsmältning är därmed ännu mer omfattande än ”katastrofsommaren” 2018, konstaterar professor Per Holmlund.
Det här innebär också ökade risker för besökare i området.
– Det är en islavin som har gått fram här och den är minst sagt dödlig där den drar fram, säger professor Per Holmlund.
Det handlar om en ökad rasrisk efter avsmältningen, inte bara vid Sylglaciären, utan även vid andra små glaciärer.
Länsstyrelsen besökte Sylarna på fredagen och konstaterar att det inte finns någon anledning till oro för den vanliga fjällvandraren som håller sig längs utstakade leder.
– Sedan behöver man alltid ha både kunskap och utrustning när man ska vara i glaciärområden, säger Tomas Bergström vid länsstyrelsen.
Javascript är avstängt
Konsekvenser på flera håll
Årets avsmältning märks också vid landets stora glaciärer.
Toppglaciären på Kebnekaises sydtopp – Sveriges före detta högsta punkt – fortsätter exempelvis att krympa. Årets minskning med 3,3 meter är den kraftigaste på 30 år.
Kort om Sylglaciären
Sylglaciären mättes upp på 60-talet. När professor Per Holmlund besökte den år 2010 hade den nästan inte förändrats alls.
År 2014 började förändringar märkas, den hade minskat något.
År 2018 efter den varma sommaren var avsmältningen stor och Sylglaciären påverkades kraftigt.
År 2023 märktes en återhämtning.
Men år 2024, då det varit lite snö i kombination med en rekordvarm sommar och mycket regn, har glaciären alltså kollapsat.
Det visar den kartläggning som gjorts av professor i glaciologi Per Holmlund vid Stockholms universitet.
