Runorna på Hackås kyrka är skyddade bakom ett glas och en plåtlucka. Foto: SVT

Unikt runfynd i Hackås har äntligen undersökts

Uppdaterad
Publicerad

I samband med en renovering av putsen på Hackås kyrka 1959 påträffades ett antal runor ristade i en putsfog. Tecknen är från 1100-talet, och nu har en runforskare undersökt dem.

Fyndet väckte en viss uppmärksamhet, bland annat i Dagens Nyheter där Sveriges främste expert på runor vid den tiden, Sven B. F. Jansson, uttalade sig. Det är dock oklart om någon dokumenterade eller granskade runorna närmare.

I slutet förra veckan besökte Magnus Källström, runforskare vid Riksantikvarieämbetet, Hackås för att ta en närmare till på inskriften.

Magnus Källström, runforskare vid Riksantikvarie-ämbetet. Foto: privat

– Det låter kanske inte så märkvärdigt men det är alltså en uppteckning av runalfabetet. Det som är lite speciellt är väl att det inte är korrekt gjort. Det är bara 15 runor, men det borde vara 16, säger Magnus Källström.

Oklart syfte

Idag skyddas runorna av en järnram med ett skyddsglas och en lucka. Runorna hittades på den del av Hackås kyrka som är daterad till mitten av 1100-talet, vilket ger en god uppfattning om när runorna ristades, men inte varför.

– Det finns idéer om att runor var magiska och att man kunde jaga bort onda andar genom att rista in runalfabetet, men i detta fall kan det lika gärna vara så att det var någon skrivkunnig som bara ville demonstrera det.

Hur ”märkvärdigt” fynd är det egentligen?

– Det är ett av bara fyra kända fynd i Jämtland och Härjedalen, så i det perspektivet är det mycket intressant. Man hittar ganska ofta runor ristade inne i kyrkor, men det är väldigt ovanligt att vi hittar det på utsidan. Dom har oftast försvunnit, till exempel på grund av väder och vind, så det gör runorna i Hackås ganska unika.

Läs mer om Magnus Källströms undersökning av runorna på Riksantikvarieämbetets blogg. 

Övriga runor i Jämtland och Härjedalen

På Frösön står den nordligaste runstenen i Sverige. Texten på stenen lyder ”Östman, Gudfasts son, lät resa denna sten och göra bron och han lät kristna Jämtland. Åsbjörn gjorde bron. Tryn ristade, och Sten, dessa runor.”

Sländtrissan från Brunflo har en inskrift med runor på latin som lyder ”Pax portanti, salus habenti ” Frid för den som bär den, Lycka åt den som har den. Därefter följer namnet Ingevald.

Överhogdalsbonaderna har broderade runor, vilket är väldigt ovanligt. På en av bonaderna kan man bland annat läsa runorna kuþbu, vilket har tolkats som ”gudaboning”. Bonaderna är daterade till sen vikingatid. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.