Tjej med blått hår och piercingar tittar bort från kameran

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Medan Vanessa har väntat på sitt första möte med transvården har hon valt att påbörja sin medicinering själv, vilket hon inte är ensam om. Hör henne berätta om vad det innebär och hur hon vill att vården ska prioriteras. Foto: Dzintra Dumbre

Vanessa har väntat i tre år på transvård – vände sig till privat klinik utomlands

Uppdaterad
Publicerad

När Vanessa ställde sig i kö för könsbekräftande vård fick hon höra att väntetiden för ett första möte var runt 18 månader. Tre år senare väntar hon fortfarande.

Från dagen då Vanessa bestämde sig för att börja leva i enighet med sin könsidentitet har fyra år passerat. De tre senaste åren har hon väntat i vårdkön för könsbekräftande behandling.

– Livet sätts på paus. Man ser varje dag hur ens kropp utvecklas åt ett visst håll, och man vill bara dra i nödbromsen, men det går ju inte förrän man når fram, säger Vanessa.

Under tiden har hon sökt egna vårdvägar för att få leva i enighet med sin könsidentitet, vilket Vanessa menar är livsviktigt för henne.

Vad är könsdysfori?

Könsdysfori är när könsidentiteten inte stämmer överens med det kön man registrerades som vid födsel.

Syftet med könsbekräftande behandling är att anpassa kroppen så långt som det är möjligt till personens könsidentitet.

Könsdysfori kan leda till olika besvär. Det kan till exempel handla om hur andra ser en, svårigheter att delta i vardagen och dåligt psykiskt mående.

Hur könsdysfori känns är olika från person till person, och man kan känna igen sig i vissa saker även om man inte har könsdysfori.

Källa: 1177.se

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.