– De viktigaste resultaten är att vi har sett att renarna undviker att använda områden nära vindkraftverken, säger forskaren Anna Skarin, en av dem som varit med och gjort studien, till Sameradion & SVT Sápmi.

Att ta reda på hur renarna och renskötseln påverkas av vindkraft har varit tanken bakom SLU:s forskning.

Genom spillningsinventeringar och GPS-halsband har forskarna tittat på hur renarna förhåller sig till vindkraftparksområdena före, under och efter utbyggnaden.

En av vindkraftsparkerna som varit med i studien ligger i Malå sameby och ordföranden Jörgen Stenberg är själv förvånad över resultaten.

– Det var ju värre än vi själva trodde, säger han.

Forskarna har tittat på vindkraftsetableringar både i kalvningsområdet i Malå sameby och vinterbetesområdet för bland annat Vilhelmina norra sameby.

De har funnit att renarna både på kalvnings- och vinterbetesområden påverkas negativt av vindkraften eftersom renarna helt enkelt undviker vindkraften.

Tror de vill slippa se och höra kraftverken

Och det sätt som renarna undviker vindkraftsverken är unikt, i förhållande till annan infrastruktur och mänsklig aktivitet som är negativ för renarna, eftersom de söker sig till områden där vindsnurrorna är skymda.

Forskarna på SLU tror att renarna söker sig till områden där vindkraftverken är skymda för att de ska ska slippa se snurrorna och för att ljudet från vindturbinerna ska dämpas.

Effekter syns på 3-4 km avstånd från vindkraftparkerna, beroende på hur området ser ut.