Sedan 2018 har personer i olika delar av samhället krigsplacerats. Det innebär att personer inom ett visst yrke ska vara redo att hjälpa till vid förhöjd beredskap, alltså när det finns risk för krig. Vem som helst mellan 16-70 år kan krigsplaceras och de vet i så fall om det.

– Om det skulle bli det värsta tänkbara så ska vi kunna säkra den samhällsviktiga verksamheten i kommunerna. Som skola, barnomsorg, äldreomsorg och vatten- och livsmedelsförsörjning till exempel, säger Olof Ring som är beredskapshandläggare på Länsstyrelsen i Jönköping.

Ställts på sin spets

Det är alltså vanliga länsinvånare som kan bli aktuella för en krigsplacering och det är ingenting som påverkar ens vardag. Om det skulle bli en förhöjd beredskap i länet så vet personerna vad de ska göra. Det finns också militär krigsplacering för personer inom Försvarsmakten.

Arbetet med den civila krigsplaceringen intensifierades redan under coronapandemin, men med kriget i Ukraina så har det ställts på sin spets.

– Det är mycket viktigt att kunna säkra samhällsviktig verksamhet även under störda flörhållanden. Så att vi kan skydda våra demokratiska värden i samhället, säger Olof Ring.