Det handlar bland annat om att det i många fall är svårt att bevisa huvudbrottet, alltså det våld som barnen bevittnar, till exempel när en förälder slår en annan.

– De brotten är generellt sätt svårutredda och där åtalar vi ungefär i 20 procent av fallen, säger Klas Lorefors, chefsåklagare. Sedan är det också så att i många fall har barnen inte hört eller sett något och då är det inget brott.

Barn får viktigare ställning

Barnfridsbrottet, som infördes 1 juli i år, har inneburit att barnen får en viktigare ställning.

– Man har inte använt barnen som vittnen tidigare, för att inte ställa det mot den ena eller andra föräldern. Nu är de också målsägande och därmed finns det ett intresse att få veta vad de sett och hört.

Samtidigt har det nya brottet inneburit en större arbetsbörda, inte minst för polisen, som redan före lagens införande hade brist på barnförhörsledare. 

Hör Klas Lorefors berätta mer i klippet ovan.