– Det är ett problem att ungdomar som är färdigbehandlade är kvar, säger Catharina Högberg, som är institutionschef på Stigby.
Statens institutionsstyrelse har 21 ungdomshem i landet med cirka 700 platser. Ungdomshemmet på Visingsö har år efter år varit fullbelagt och det är kö för att få en plats där.
– Det finns en risk att man far illa om man inte är på en institution, så det är inte bra, säger Catharina Högberg.
Stigbyungdomarna får gå i skola
Institutionen är populär bland annat eftersom de killar som placeras här har möjlighet att gå i skolan och skaffa sig en utbildning samtidigt som de får vård. Stigby tar emot pojkar med psykosocial problematik, kriminalitet och missbruk. Ungdomshemmet har akut- och behandlingsplaceringar.
Emellanåt kan det vara svårt att slussa ut färdigbehandlade ungdomar och de tvingas bo kvar längre på ungdomshemmet än vad som egentligen är tänkt.
I klippet ovan berättar Catharina Högberg vad orsaken till det är.
Så bedrivs verksamheten på Stigby
Stigbys behandlingsprogram fokuserar på att minska faktorer som kan vara riskområden för den omhändertagna pojken, till exempel relation till kamrater, psykisk ohälsa eller bristande impulskontroll. Samtidigt fokuserar behandlingsarbetet på att öka de faktorer som kan bli ett skydd mot återfall i normbrytande beteende, till exempel en fungerande fritid, sysselsättning och att stärka sociala färdigheter.
På Stigby finns både låsta och öppna boendeformer. De arbetar också med utslussning där pojkarna kan bo i egen lägenhet i Jönköping. Syftet är att de ska få träna sina färdigheter i en naturlig miljö genom en successiv utslussning från institutionen.
På ungdomshemmet bedrivs också skolverksamhet. Eleverna får möjlighet att utöka sina grundskolebetyg och därmed också sin gymnasiebehörighet. De kan också gå ett programinriktat individuellt val.
Källa: Statens institutionsstyrelse
