Den 1 november 2023 införde regeringen ett nytt lönegolv för personer som flyttar till Sverige för att arbeta. Arbetstagaren måste ha en månadslön som motsvarar minst 80 procent av en svensk medianlön, alltså 28 480 kronor.
Regeringens utredare har föreslagit ytterligare en höjning av lönegolvet till 100 procent av medianlönen – vilket i stället skulle innebära en månadslön på 35 600 kronor.
Återkommer om försörjningskravet
SVT Nyheter Jönköping har sökt migrationsminister Johan Forssell (M) för en intervju om kritiken mot förslaget, som svarar i en skriftlig kommentar:
” Vi kommer att återkomma om försörjningskravet. Frågan om arbetskraftsinvandring är viktig för Sveriges konkurrenskraft. Den engagerar många och vi har därför löpande dialog med både företag och branschorganisationer. Vi kommer växla upp vårt arbete vad gäller talangattraktion, och återkommer kring det senare i höst, för att Sverige inte bara ska behålla utan också stärka sin position som innovationsland.”
Långa handläggningstider
En annan utmaning, enligt Kent Ly som tidigare varit moderat kommunpolitiker, är att handläggningstiderna för att få arbetstillstånd drar ut på tiden.
– Problemet med handläggningstiderna på Migrationsverket är att de i vissa fall tar upp till två år, vi har ärenden som väntar men det går långsamt.
Fotnot: I en tidigare version av artikeln skrevs att regeringen föreslagit att höja lönegolvet. Rätt är att regeringens utredare kommit med förslaget.
Här svarar Migrationsverket om handläggningstiderna för arbetstillståndsansökningar:
Javascript är avstängt
Ett år med höjt lönekrav för arbetstillstånd
Migrationsverket har gjort en analys hur ett år av höjt lönegolv har påverkat besluten om arbetstillstånd. Den visar att restaurangbranschen får näst högst andel avslagsbesked.
• Av totalt 8 449 ärenden har andelen avslagsbeslut i restaurangbranschen ökat från 34 till 46 procent, en ökning med 12 procentenheter, efter att lagen om höjt lönegolv trädde i kraft den 1 november 2023.
• Antalet inkomna ärenden för denna yrkeskategori har minskat under det senaste året.
Enligt Migrationsverket går det inte att dra slutsatsen att ökningen av andelen avslagsbeslut beror enbart på lönekravet och att det kan finnas andra skäl.
Migrationsverket nämner också att 21 procent av arbetstillståndsinnehavarna i Sverige har en lön under det nuvarande lönekravet. 59 procent har en lön som redan idag ligger över medianlönen för Sverige.
Källa: Migrationsverket.
