Delad bild: Till vänster, en polis i reflexväst håller en person med handfängsel i ett nattscenario. Till höger, en person i en mörk tröja sitter i ett inomhusutrymme.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Den rattfyllerist som orsakade olyckan där Helena Anderssons man omkom har enligt Kronofogden inga tillgångar för att kunna betala skadeståndet han dömts att betala. I klippet berättar Helena Andersson om hur hon ser på det. Foto: Tobias Marbenius och Jonas Tubbin/SVT

Helenas man dog i olycka – har inte fått ut skadestånd tre år senare

Uppdaterad
Publicerad

En man dömdes till 3,5 års fängelse och att betala skadestånd till de drabbade efter att ha orsakat en dödsolycka när han körde narkotikapåverkad mellan Aneby och Tranås för tre år sedan.

– Vi har fortfarande inte fått ut skadeståndet, säger Helena Andersson, som förlorade sin man i olyckan.

Helena Andersson skadades allvarligt och hennes man Yngve omkom i den svåra olyckan. Hon och hennes två söner tilldömdes ett skadestånd på knappt 140 000 kronor, men eftersom den dömde mannen saknar tillgångar har de ännu inte fått ut några pengar. Även två andra personer som färdades i en tredje bil har tilldömts skadestånd.

Inte orkat söka

Om ett brottsoffer har svårt att få ut skadeståndet kan denne ansöka om brottsskadeersättning hos Brottsoffermyndigheten, men om det beviljas är det inte alls säkert att brottsoffret får ut summan för hela det utdömda skadeståndet.

– Jag har ännu inte orkat söka det. En av mina söner har gjort det, men fått avslag två gånger, säger Helena Andersson.

Fler skadeståndsmål hos Kronofogden

Skadeståndsmål kan ta lång tid eftersom det inte är ovanligt att de som döms för brott saknar ekonomiska tillgångar – och antalet ärenden blir allt fler.

Sedan 2020 har antalet skadeståndsmål ökat med 38 procent. En förklaring kan, enligt Kronofogdemyndigheten, vara att antalet fällande domar har ökat. En annan kan vara att skadeståndsnivåerna har höjts och att det gör personer som tilldömts skadestånd mer benägna att ansöka om hjälp från myndigheten att driva in skulden.

I slutet av 2024 var den samlade skulden i skadeståndsmål hos Kronofogden 11,4 miljarder kronor. Just nu är det över 130 000 pågående skadeståndsmål hos myndigheten.

I klippet ovan berättar Helena Andersson om hur hon tycker att skadeståndssystemet borde fungera i Sverige.

Stapeldiagram som visar det totala utbetalda skadeståndet till brottsoffer via Kronofogden från 2020 till 2024. År 2020 betalades 265 miljoner kronor, 2021 var beloppet 344 miljoner, 2022 var det 309 miljoner, 2023 nådde det 370 miljoner, och 2024 prognosticeras det till 412 miljoner kronor.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I klippet förklarar reporter Jonas Tubbin hur det ser ut med skadeståndsmål hos Kronofogden just nu. Foto: Leif Sandberg/Grafik

Nya skadeståndsärenden inkomna till Kronofogden

2020 – 21 000

2021 – 21 000

2022 – 23 000

2023 – 25 000

2024 – 29 000

Källa: Kronofogden

Att få ut skadestånd i brottmål

  • Om ingen överklagar en dom om skadestånd inom tre veckor skickar domstolen domen till Kronofogden, som sedan skickar hem brev och ansökningsblankett till den som ska få skadestånd.
  • Kronofogden undersöker sedan om den som ska betala skadeståndet har några tillgångar att betala med, vilket kan leda till att du får betalt helt eller delvis eller inte alls om den skadeståndsdömde inte har några tillgångar.
  • Har du blivit utsatt för brott ska du alltid anmäla skadan till ditt försäkringsbolag. Du kan ha rätt till ersättning från dem.
  • I vissa fall kan du få brottsskadeersättning från Brottsoffermyndigheten. Det kan du ansöka om först efter att du har försökt få ut skadeståndet via Kronofogden. När du fått ersättning från Brottsoffermyndigheten ska den skadeståndsskyldige sedan betala pengar till myndigheten i stället.

Källa: Kronofogden

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.