Johanna Henttu blev sjuk i covid i maj 2020 och senare fick hon diagnosen postcovid. Två och ett halvt år senare lider hon fortfarande av flera symtom. Hon känner sig bortglömd och saknar både stöd och vård. Istället har hon fått lära sig själv hur postcovid påverkar hennes mående psykiskt och fysiskt.

Men det är ingen djungel av studier och fakta, menar Johanna Henttu, och det märks att hälso- och sjukvården inte har kommit så långt.

– Jag får lätt yrsel, när jag ställer mig upp från sittande drar pulsen ofta iväg. Jag blir trött, kan bli andfådd och har tungt att andas, musklerna hänger inte riktigt med. Det är precis som att de orkar inte lika länge som innan utan jag får pausa, säger hon.

Förutom att lära sig själv om postcovid har Johanna Henttu haft stort stöd av kontakt på sociala meder med andra som lider av diagnosen.

– Det har handlat om att lära sig vad min kropp klarar av och inte, och vad som ger mig försämringar. Under två och ett halvt år har det i alla fall blivit färre försämringarna och inte lika kraftiga som i början men de är fortfarande där.

Upp och nedgångar

Nu för tiden inträffar ”bakslagen” mer sällan och är inte lika påfrestande som de var i början. Men Johanna Henttu vet om att hon har känt så förut. När SVT Jönköping träffade henne förra gången i november 2020 upplevde hon att livet var någorlunda som vanligt igen.

– Då hade jag en bra period och när man hade det i början tänkte man att ”yes nu är jag frisk”. Sedan kom bakslagen och man är tillbaka på ruta ett.

Var du inte beredd på att det skulle komma upp- och nedgångar?

– Nej, det var jag inte. Det var tufft att acceptera att jag inte var frisk utan att det kom tillbaka.

Hör Johanna berätta mer i videoklippet ovan.