Från sitt kontor på högskolan i Jönköping följer Marco Nilsson medierapporteringen från Sverige, Finland och andra västländer. Hans analys är att finnarna verkar mer oroliga av Rysslands anfallskrigsföring i Ukraina än svenskarna för tillfället.

– Finland har ju en lång gräns mot Ryssland, säger Marco Nilsson som är både svensk och finsk medborgare.

Den 30 november 1939 anföll sovjetiska trupper Finland, en händelse som gjort sig påmind för det finska folket när Ryssland för snart en vecka sedan inledde det omfattande anfallet mot Ukraina.

Nato-frågan

Finlands riksdagspartier samlas under gårdagen för att diskutera Nato-frågan, som blivit allt hetare i landet efter den ryska invasionen av Ukraina.

41 procent av svenskarna är för ett Nato-medlemskap visar nya siffror. Enligt mätningen från Yle är 53 procent av finländarna positiva till att landet går med i Nato.

Ideologiska ledare kan förlänga krig

Marco Nilsson som är universitetslektor och docent i statsvetenskap vid högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping har doktorerat om hur ideologiskt motiverade ledare förlänger krig. Man kan i hans forskning dra paralleller till det rådande läget i Ukraina där flera experter menat att Vladimir Putin blivit allt mer ideologisk.

– Han bryr sig inte om sanktionerna i sig och han har ideologiskt motiverade målsättningar, men jag tror att det som skulle få honom att sluta kriga är om han känner att det inrikespolitiska stödet och förmågan att stanna kvar vid makten hotas.

I klippet ovan hör du Marco Nilsson berätta vad han ser som största faran med Putin just nu och hur synen på säkerhetsläget hittills verkar skilja sig något mellan Finnland och Sverige.