Luftvägsinfektionerna har ökat under sommaren, framförallt kikhosta, men även covid-19 och mykoplasma.
Under pandemiåren var antalet fall med kikhosta betydligt färre, men nu några år senare tros motståndskraften mot smittan ha minskat.
– Man spekulerar att det är en slags pandemieffekt. Vi hade knappt ett enda fall under pandemin, man ser att det kommer som ett bakslag nu, säger Malin Bengnér, smittskyddsläkare på Region Jönköpings län.
Små barn extra utsatta
Kikhostan ger besvärlig hosta i flera veckor. Mest utsatta är små barn, men även större barn, vuxna och vaccinerade kan smittas.
– Det är en jobbig infektion för äldre och farlig för små barn. Vi har haft dödsfall i kikhosta i den här regionen för några år sedan, säger Malin Bengnér.
Inget som vanligt
Även andra smittämnen har ökat igen, bland annat RS-virus och streptokocker, och börjar återgå till de nivåer som var före pandemin.
– För två år sedan hade vi RS redan under sommaren, inget betedde sig som vanligt, säger Malin Bengnér.
Vad är kikhosta?
- Kikhosta orsakas av bakterien pertussis. Bakterien fäster och växer på vävnad i luftvägarna. Där utsöndrar den ett gift (exotoxin).
- I typiska fall börjar kikhosta som en förkylning med lätt feber. Efter ett tag tilltar hostan och blir allt intensivare och kommer i attacker.
- Spädbarn kan i anslutning till hostattackerna bli medvetslösa på grund av syrebrist.
- Smittsamheten är hög och smittämnet finns i luftvägarna hos den sjuke och sprids som droppsmitta vid hostattacker.
- Inkubationstiden är 1-2 veckor, men kan i vissa fall vara tre veckor.
- Dödligheten i Sverige har under de senaste decennierna varit låg. Orsaken är att många barn har vaccinerats. Mellan åren 1996 och 2014 avled tolv barn som insjuknat i kikhosta.
- Sedan 1996 erbjuds alla spädbarn vaccination vid tre, fem och tolv månaders ålder. Sedan fylls dosen på vid fem års ålder, samt vid 14-16 års ålder.
Källa: Folkhälsomyndigheten
