Lämplighetstesterna som nu kallas antagningsprov infördes främst för förhindra att elever ska hoppa av en bit in på studietiden. Testet är inte ett kunskapsprov utan handlar om just lämplighet. Och skälen till att de införts är flera.
– Dels är det att man ser att eleven har en personlig lämplighet för arbetsuppgifterna. Och det är också ett sätt att garantera att de som kommer in är motiverade och beredda att ägna den, ganska långa tiden som det är, till att studera till ämneslärare, säger Håkan Sandgren, utbildningschef Högskolan för lärande och kommunikation.
Och effekten har varit önskad. Färre elever lämnar och Högskolan i Jönköping har beslutat att ha kvar antagningstesterna.
– Som det ser ut nu ja och det finns ingen tanke på att få bort dem. Dessutom finns politiska signaler om att detta ska införas generellt, säger Håkan Sandgren.
Gränspoäng på högskoleprovet
Men samtidigt är intresset för att studera till lärare lågt och därför behövs inte heller särskilt höga betyg eller bra resultat på högskoleprovet, för att komma in på utbildningarna. Och för att säkerställa att de som kommer in har dom förutsättningar som krävs för att klara utbildningen har Högskolan i Jönköping vidtagit ytterligare åtgärder. Sedan en tid tillbaka används en lägstanivågräns för dem som kommer in via högskoleprovet. En gräns på 0,8 av 2 möjliga poäng.
– En kvalitetssäkring helt enkelt som vi har gjort och tycker fungera bra. De som antas till utbildningen har bättre förutsättningar. Högskoleprovet är ett sätt att mäta detta.
Växjö slutar med tester
Generellt sett är det enligt Håkan Sandgren, 35 procent av eleverna som kommer in genom Högskoleprovet och resten på betyg. Till det kommer alltså antagningstesten som även Linnéuniversitetet i Växjö har haft på projekt. Där har dock testen inte haft önskad effekt , och man kommer därför att se över om man ska ha kvar dem eller ej.
– Det är väldigt få gånger som testerna visat att någon är direkt olämplig. I höst kommer vi inte ha några lämplighetstester, och vi kommer sedan att ta beslut om hur vi ska göra i framtiden, säger Stefan Lund, docent vid Linnéuniversitetet.