Kristoffer Axell, gruppchef för områdespolisen i Jönköping. Foto: Polisen/TT

Långtgående rätt att skydda sig själv och egendom

Uppdaterad
Publicerad

Den som blir angripen eller får sin egendom angripen har långtgående rätt att försvara sig. Det uppger Kristoffer Axell, gruppchef för områdespolisen i Jönköping.

– Men du ska använda försvarligt våld i proportion till brottet, säger han.

Rättegångsbalken ger rätt till så kallat envarsgripande. Enligt Kristoffer Axell innebär det att en privatperson har rätt att gripa någon som begår brott om fängelse finns i straffskalan.

– Det omfattar många brott. Exempelvis ingår snatteri så det behöver inte vara ett grovt brott, säger han.

SVT Nyheter granskar vardagsbrotten

Men för att få utföra ett envarsgripande så måste privatpersonen ta gärningsmannen på bar gärning eller på flyende fot ”inom närstående tid”, uppger Axell.

Rätt att gripa

Privatpersoner har även rätt att gripa misstänkta som är efterlysta för brott.

– Det viktiga i de situationerna är att man skyndsamt överlämnar personen till närmsta polisman, säger han.

Enligt Kristoffer Axell bedöms det från fall till fall hur mycket våld privatpersonen får använda mot den misstänkte.

– Det betyder att om personen är lugn så har du inte rätt att använda våld, men om personen blir mer våldsam så får du använda våld som är i proportion till våldet du möter, säger han.

Skydda egendom

Rätten att ingripa regleras även i brottsbalken genom nödvärnsrätten. Den ger personer som blir angripna rätt att skydda sig, men även att skydda egendom.

– Exempelvis om man blivit bestulen har man rätt att använda våld när man återtar egendom, säger Kristoffer Axell.  

Även i detta fall får privatpersonen inte använda mer våld än situationen kräver.

– Men man kan även överta en annan persons nödvärnsrätt och undsätta den personen om den exempelvis blir angripen, säger Axell.

Inte särskilt vanligt

Enligt honom är det inte särskilt vanligt att privatpersoner använder sig av envarsgripanden eller nödvärnsrätten, men ”det händer då och då”.

– Vid exempelvis ett villainbrott är det vanliga att personen ringer oss, observerar på håll och väntar på att vi ska komma. Iakttagelserna kan vara nog så värdefulla, exempelvis av registreringsskyltar eller klädsel, säger han.  

Hur ställer ni er till om flera personer går ihop för att exempelvis nattvandra och använda sig av de här rättigheterna?

– Det beror på vad man har för syfte. Syftet med vandringen måste vara att skapa lugn och så det inte blir större problem än vad det var från början, säger Kristoffer Axell.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

SVT Nyheter granskar vardagsbrotten

Mer i ämnet