Nu förändras betygssystemet: ”Man har råd att misslyckas”

Uppdaterad
Publicerad

Från och med den första juli införs nya bestämmelser i betygssättning i grund- och gymnasieskolan. Jämfört med tidigare måste nu lärarna göra en mer samlad bedömning av elevernas resultat. Högstadieläraren Åsa Söderström i Jönköping är positiv till förändringen som hon menar blir mer rättvis. 

– Enkelt sett kan man säga att eleverna nu inte ska bedömas utifrån sin lägsta nivå.

Idag krävs det att eleverna gör alla prestationer på en speciell nivå, men från och med första juli måste lärarna göra en mer samlad bedömning av vilket betyg som bäst motsvarar elevernas kunskaper. 

Åsa Söderström, lärare i svenska och spanska på Junedalsskolan 7-9 i Jönköping tycker att hon och kollegorna redan idag gör en samlad bedömning när de sätter betyg, men att det nu blir ännu tydligare och just betygsättning är något av det svåraste i yrket, menar hon. 

”Det blir mer rättvist”

– Det här kräver ju att vi arbetar bättre med dokumentation och att vi har bättre koll. Vi kan inte bara pricka av vad eleven kan.

Blir det här bättre?

– Det är svårt att veta men jag tror att på det hela taget blir det bättre. Eleven får en mer rättvis chans och man har råd att ha en dålig dag, säger hon.

I klippet ovan: Hör henne kommentera hur förändringen kan påverka den stress som många unga känner idag.

Det här gäller från första juli 2022:

Att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

Att begreppet kunskapskrav ersätts av begreppet betygskriterier i alla skolformer och årskurser där betyg sätts.

Att begreppen kunskapskrav och kravnivåer ersätts av begreppet kriterier för bedömning av kunskaper i de skolformer och årskurser där betyg inte sätts

Att läraren inte längre behöver utnyttja all tillgänglig information vid betygssättningen utan i stället ska göra en allsidig bedömning.

Källa: Skolverket

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.