Det är svensklektion för årskurs ett på Stockaryds skola. Men det är inte penna och suddgummi som används vid skrivningen. Här används istället surfplattor i ett första skede när barnen ska lära sig läsa och skriva. Handskrivning börjar först i andra klass.
– Många barn som går i ettan har inte motoriken för att skriva för hand, säger Fanny Andersson, lärare åk 1. Innan gick mycket tid till att bara forma bokstäver. Nu kan vi mer fokusera på hur texterna är uppbyggda och tidigt börja prata om meningar, stor bokstav och punkt.
Olika i länet
I Sävsjö kommun får alla elever i lågstadiet en egen personlig platta som de även tar med sig hem vid dagens slut. Men hur mycket lärplattor används i undervisningen varierar stort i länet. Tillsammans med Sävsjö är det endast i Habo och Gislaveds kommuner som elever på lågstadiet får en egen surfplatta. Gnosjö kommun är på gång att införa en platta till varje elev, men de flesta kommuner använder sig av klassuppsättningar eller enstaka lärplattor.
Naturligt i undervisningen
Men på Stockarydsskolan har plattan bliviten naturlig del av undervisningen.
– Plattorna används till annat också. I matematiken, vi filmar och tar kort, säger Fanny Andersson
Kan det bli för mycket med tanke på barnens skärmtid hemma också?
– Nej jag tror inte det. I skolans värl är det inte timmar vi pratar om utan små stunder då och då.
Max och Jonathan sitter och löser en skrivuppgift tillsammans. De säger att de ibland får lite ont i huvudet av allt skärmtittande.
– Ja ibland, säger Jonathan.
– Då får man gå ut och leka lite, säger Max.
Elsa Mossbrandt är nöjd med sin lärplatta och är inte säker på att blir kul att börja skriva för hand med penna.
– Jag vet inte. Det får vi se, säger hon.