Testningsbenägenheten skiljer sig åt markant i länet, och Region Jönköpings län har sedan i våras sett en risk med att områden med många utlandsfödda riskerar att inte ta till sig viktig information om covid-19.
Drygt en tredjedel av länsinvånarna har testat sig, men i områden med många utlandsfödda testade sig bara drygt en tiondel under den andra coronavågen det senaste kvartalet. Det visar SVT:s kartläggning där vi jämfört olika postnummerområden i länet.
– Ser man systematiskt att det finns sådana här skillnader då talar det för att det är någonting mer än bara smittspridningen som förklarar det och då är det ett bekymmer att vi når ut sämre med information om hur viktig testningen är till sådana här grupper, säger Malin Bengnér, smittskyddsläkare.
Här testar sig lägst andel i länet
Att människor testar sig vid minsta symptom är avgörande för Region Jönköpings läns smittspårningsarbete. Men trots att det under pandemin gjorts riktade insatser med information på olika språk till människor i områden med många utlandsfödda, så är testningen fortfarande lägst i de stadsdelarna.
– Om vi inte får kännedom om att det finns sjuka personer då kan vi inte smittspåra, testningen är jätteviktig, säger Malin Bengnér.
De här områdena med lägst andel testande, är det bra eller dåliga siffror?
– Det beror ju på hur mycket smitta det har varit i de områdena och vi vet att det finns skillnader, det är naturligt att det är fler som testar sig om fler varit sjuka i ett område, säger hon.
Högre testning i centrala delar av städer
Postnummerområden där högst andel testat sig under det sista kvartalet förra året är centrala stadsdelar i flera kommuner i Jönköpings län.
SVT granskar coronatestningen i Jönköpings län
SVT Nyheter Jönköping har begärt ut data från Region Jönköpings län angående hur många som testat sig för covid-19 på länets alla postnummer och hur många som bor i dessa postnummerområden.
Region Jönköpings län har inte lämnat ut information om testning på postnummer där färre än 20 människor bor med hänvisning till patientsäkerheten, de menar även att det finns en felkälla i denna data eftersom det finns yngre personer som inte ändrat sin adress trots att de bor på annan ort.
Den data SVT Nyheter begärt ut avser perioden 1 oktober till 31 december år 2020.