Det är ofta en hel del motstånd när en ny vindkraftspark ska byggas. Processerna kan ta mellan fyra och tio år och alla vindkraftsparker som har byggts i länet har överklagats antingen av grannar, föreningar eller vindkraftsbolag.
När SVT Nyheter frågar människor som har bott nära vindkraftverk under flera år så märks det att frågan är känslig. Ingen som är kritisk vill ställa upp och berätta framför kameran.
– Om jag går ut och berättar vad jag tycker är jag rädd att jag förlorar jobb i skogen, säger en av personerna.
Kan få 200 000 kronor per år
Flera säger att de är oroliga för att komma på kant med grannar som har intressen i vindkraftsparkerna, men anonymt säger de också att de störs av ljud, ljus och skuggor.
De som upplåter mark för vindkraftverk kan få en årlig ersättning från vindkraftsbolagen på mellan 100 000-200 000 kronor per verk och år. Men det är mycket hysch-hysch kring ersättningarna och vindkraftsbolagen hänvisar till affärssekretess.
Om en person har ekonomiska intressen i en vindkraftpark och bor i området så har de kanske lättare att stå ut med störningsmomenten. En markägare som upplåtit mark för vindkraft berättar:
– Ibland kan det mullra lite som åska men annars stör de inte, säger personen som bor cirka två kilometer från närmaste verk.
Ersättning till bygdeföreningar
Något som vindkraftverksbolagen är öppnare med att berätta om än arrendeavtal med markägare, är de bygdemedel de betalar ut för att utveckla bygden. Bolaget som bygger parken vid Hornamossen i Habo kommun betalar ut 100 000 kronor per år till tre föreningar i bygden under de 25 år som vindkraftsparken har avtal att finnas på platsen.
Vad tycker du om att antalet vindkraftverk blir fler?
Rickard • Vindkraften är negativ för fågellivet, har högre utsläpp per producerad kWh än de flesta energislagen i Sverige!
Ett ökat antal vkv minskar möjligheten till utpredning av djur då potentiella habitat förstörs och bygga bort för lång framtid.
Det är också rena rovdriften av närboendes miljö och fastighetsvärden. Ett modernt baggböleri. Hur kan företag som anser sig ta socialt ansvar mena att det är acceptabelt att jag som enskild fastighetsägare ska vara med och medfinansiera vindkraftssatsningar genom sänkt fastighetsvärde och försämrad livskvalitet?
Peter Hallberg • I början av 1900-talet hade Sverige energikris nr 2. Lösningen på problemet var torv och det skulle brytas torv överallt. En torvbubbla med många likheter med dagens vindkraftsbubbla. Arvid Lindman konstaterade då i riksdagen att energifrågan är för komplicerad för politikerna; vi behöver en enegikommission. Så bildades 1919 IVA (kungliga ingenjörsvetenskapsakademin) och IVA har utrett Sveriges energiförsörjning i 100 år. Det dög inte för dagens politiker, som bildade en ny energikommission bestående av politiker som garanterat saknar kompetens i sakfrågan. Då kan man få den politiskt korrekta lösningen.
Ellinor Ericsson • Stoppa och ta bort närmiljöfarliga vindkraften som stjäl för de drabbade , fastighetsvärden, byggrätt och kunna sälja tomter. Allt detta stjäls. De förfular och bullrar sönder miljön, jag vet, bor tyvärr vid dem. Här har skogsfåglars spelplatser förstörts och de är borta nu. Rovfåglarna har minskat i antal här. Men vem bryr sig? Stad har längre skyddsavstånd än landsbygd, varför? Vad mörkar man?
Svajig elproduktion och dyr. Höjda nätavgifter.
Men om vi bygger vindindustrin inne i städer så lär befolkningen där ändra sin uppfattning.