Johan Niklassons forskning visar att äldre med hög livsgnista hanterat pandemin och isoleringen bättre. Forskningen baseras på intervjuer med 257 personer över 80 år i Norrbotten och Västerbotten. Genomsnittsåldern på de intervjuade var 85 år.
På frågan om hur pandemin har påverkat den psykiska hälsan svarade en tredjedel att den påverkat till det sämre.
– Väldig få av de som svarade hade själva haft covid så det är inte sjukdomen i sig som påverkat hälsan. Det handlar om vardagen som till exempel att inte kunna krama sina barn och barnbarn, säger Johan Niklasson.
Livsgnistan skydd mot depression
En skyddande faktor och de som har klarat sig bäst är de som har en stark livsgnista.
– På finska brukar man tala om ”sisu”, att kämpa när man möter motstånd. De har varit framtidsoptimistiska och tänkt att det löser sig. För dem med låg livsgnista har isoleringen och ensamheten i större utsträckning varit ett lidande och lett till depressioner.
Mindre samhällen klarade sig bättre
Svaren skiljer sig heller inte åt beroende på ålder, utbildning eller om man bor ensam. När det kommer till kön skiljer sig svaren marginellt till det sämre för kvinnor.
– Däremot syns en svag trend att de som bor i mindre samhällen hanterat pandemin lite bättre, säger Johan Niklasson.
I videon berättar Johan Niklasson vad livsgnista är rent konkret.