Den detaljerade bilden av proteinet, som tagits fram av forskarna, kan bidra till att förstå utvecklingen av tjocktarmscancer och livmodercancer.

-Nu till slut har vi faktiskt en detaljerad bild av de tre enzymer som bygger hela vår arvsmassa, säger Erik Johansson, professor i medicinsk kemi och en av forskarna i Umeå bakom strukturen.

-Det kommer att vara otroligt värdefullt när vi ska fortsätta att förstå hur kopieringen av dna görs noggrant.

Höljt i dunkel

Det specifika proteinet – dna-polymeras epsilon – bygger ungefär hälften av allt dna i en ny cell. När noggrannheten i kopieringen av arvsmassan fallerar kan det leda till mutationer, genetiska förändringar, som i värsta fall omvandlar vanliga celler till cancer. Men huruvida det är ett fel i det aktuella proteinet som orsakar cancer är fortfarande ofta höljt i dunkel.

-Jag hoppas att den här strukturen, bilden, kommer att kunna hjälpa till så att man kan bedöma om det här är en förändring i proteinet som faktiskt spelar roll, säger Erik Johansson.

Färska internationella studier tyder dock på att en koppling kan finnas. En amerikansk studie visade att tio procent av patienter med tjocktarmscancer hade mutationer i proteinet och en brittisk studie påvisade förändringar hos familjer med ärftlig tjocktarmscancer.

-Personer i familjerna får med mycket hög sannolikhet tjocktarmscancer innan de är runt 50 år. Det är alldeles för ungt för den vanliga cancerformen, säger Johansson.

Snabb förändring

Forskare i USA har även upptäckt att mutationen finns hos kvinnor med livmodercancer. Vissa av tumörerna får förändringar i arvsmassan med extremt hög hastighet.

-Då kan man tänka sig att de patienterna ska ha en väldigt dålig prognos – att de ska dö. Men det visade sig att de har en bättre överlevnad än andra patienter med livmodercancer. Varför vet man inte, det är väldigt mycket vi ännu inte vet, säger Erik Johansson.

Förhoppningen är att grundforskningen från Umeå kan bidra med förklaringar.

-Jag vet att man internationellt tittar på detta från ett kliniskt perspektiv. Och det hoppas jag att man kommer att göra även i Sverige, säger Erik Johansson.

Daniel Kihlström/TTBildtext: Umeåforskarna Erik Johansson, professor i medicinsk kemi, och Elisabeth Sauer-Eriksson, professor i kemi, har tillsammans med sina medarbetare genomfört studien som för första gången kan uppvisa en detaljerad bild av hur ett visst protein bygger ny arvsmassa. Strukturen kan ge förståelse till varför en viss mutation, alltså genetiska förändringar, bidrar till en viss cancersjukdom.