Sen fyra år tillbaka arbetar Dure Dadacha som vårdbiträde på äldreboendet i Harads. När hon fått sitt tredje avslag på asylansökan bytte hon spår, sökte och fick arbetstillstånd.

Men när arbetstillståndet gick ut 2023 uppstod problem. Inkomstkravet hade då höjts från drygt 13 000 till över 26 000 kronor i månaden, långt över Dures månadslön som vårdbiträde.

Hittade lösning med fler ob-pass

Dures arbetsgivare hittade då en annan lösning genom att erbjuda henne ett schema där hon jobbar fyra av fem helger.

– Vi erbjöd henne ett schema med fler helgpass, berättar personalplanerare Mari Mattsson på Bodens kommun.

Det nya schemat passar Dure Dadacha. Det gör det möjligt för henne att studera på SFI inne i Boden på vardagarna och hon har ingen familj i Harads att ta hänsyn till.

Fick avslag från Migrationsverket

Men från Migrationsverket blev det avslag. Myndigheten ansåg att ob-ersättningen inte borde räknas in i lönen om inte andelen ob-pass regleras i anställningsavtalet.

Fallet gick så långt som till Migrationsöverdomstolen. Och där har nu Dure Dadacha fått rätt, ett beslut som inte går att överklaga.

– Jag trodde jag drömde när min advokat ringde och berättade, säger hon när SVT Norrbotten träffar henne på hennes arbetsplats i Harads.

I ett pressmeddelande förklarar domstolen bakgrunden till domen.

– Ersättning för obekväm arbetstid som betalas ut i enlighet med kollektivavtal kan beaktas när man bedömer om kravet på god försörjning är uppfyllt och det är inte nödvändigtvis så att den samlade lönen måste uppfylla kravet fullt ut varje enskild månad, säger Peder Liljeqvist, kammarrättslagman.