När Evgenii Lisodid kom till Folktandvården och förklarade att han vill jobba där, och stanna i Boden i framtiden, var Anette Wärnberg med på noterna.
Bland annat har hon hjälpt till med referensbrev till myndigheter och hela enheten stöttar och hjälper till med språket.
– Det är ingenting som har varit betungande. Vi måste ta de extra stegen för att få tandläkare till länet, säger enhetschefen.
Väntan på svensk legitimation
I Boden finns det fyra tandläkare som är utbildade utanför EU och som i dag arbetar som tandsköterskor. Deras insatser, att hjälpa verksamheten med allt som inte kräver svensk legitimation, beskriver Anette Wärnberg som livsviktig för att det ska gå runt.
Eftersom de är från ”tredje land” behöver de genomgå en lång process innan de fullt ut kan agera som tandläkare.
– Via Karolinska i Stockholm kan man göra ett antal kunskapsprov. Ett teoretiskt, ett praktiskt och sen sex månader provtjänstgörning. Samtidigt som de i form av tandsköterskor kan få kunskaper om hur man gör i Sverige med rutiner för att enklare klara proven, säger Wärnberg.
Vikten av många språk
Boden är en så kallad mottagarkommun vilket gör att Folktandvården ofta har kontakt med barn som kan ha svårt att förklara sig på svenska. Att medarbetarna på Folktandvården behärskar minst sex språk tillsammans gör de mötena mycket lättare.
– Det gör jättestor skillnad när man kan prata på ett annat sätt. Du kan lugna och prata direkt till barnet på ett helt annat sätt till skillnad från tolkhjälp via telefon, säger Anette Wärnberg.