– En olycka kan ju hända men jag vet att Patrik aldrig skulle ha utsatt sig för en sådan risk. Så jag förstod direkt att han inte hade gjort fel, säger Maria Lundmark.

Maria är änka till Patrik Lundmark som var anställd på Enboms alltjänst när han kom i kontakt med 12 000 volt och därmed fick hög ström genom kroppen i en elolycka i Luleå. Tre år senare dömdes Vattenfall service för händelsen.

Var det viktigt att händelsen ledde till åtal?

– Ja, han fick ju upprättelse.

13 av 22 fall lades ned

Men att företag blir åtalade och sedan döms är relativt ovanligt. De flesta anmälda arbetsmiljöbrott läggs istället ned. De senaste tio åren har 13 av 22 anmälda fall lagts ned, alltså mer än hälften. Och då har vi endast räknat de fall där personerna arbetat på ett norrbottniskt företag.

”Plockar bort stor del”

Kammaråklagaren Stig Andersson, vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, menar att detta speglar polisens övriga statistik.

– Det som skiljer arbetsmiljöbrott från andra typer av brott är att alla dödsolyckor går direkt till åklagare. Vid andra brott går de först genom polisledet och där plockar man bort rätt så stor del av alla anmälningar som kommer in.

Ju färre bolag – kortare utredningstid

Om en dödsolycka ändå leder till åtal tar det ofta lång tid innan utredningen är klar. I Nordkalksolyckan, där 23-åriga Johan Löfroth dog och Gustav Seppelin Solli fick livshotande skador, fick anhöriga vänta i sju år på slutgiltig dom.

Samma sak var det för Ylva Reinesund i Luleå när hennes son Fredrik och dåvarande man Kenneth dog i Malmbergsgruvan.

– Om vi har ett bolag bör det kunna gå lite snabbare. Men kommer vi upp på två, tre bolag som kan misstänkas kommer det att ta ta tid, säger kammaråklagaren Stig Andersson vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål.