Han kallar det för Norrlandsparadoxen. Miljarderna som investerats i gruvor och vindsnurror ger nästan inga nya jobb. Trots de glädjekalkyler som tagits fram av diverse konsulter så tar han Pajala som exempel, en kommun som minskat sin befolkning under 60 år skulle plötsligt öka med 40 procent till tiotusen innevånare och bli Sveriges snabbast växande kommun. Helt orimligt, menar Arne Müller.
-Det finns ganska många intressen som har vinning av att utmåla den här branschen i en väldigt god dager. Det är klart att det gruvföretag som vill etablera sig på en ort gärna gör det med utfästelser om att det här också kommer att ge många jobb och en utveckling för det samhället där man etablerar sig, säger Arne Müller, journalist och författare som idag släpper sin nya bok, Norrlandsparadoxen.
Vidlyftiga löften
-Löftena har varit väldigt vidlyftiga och på en del punkter måste jag säga att det är anmärkningsvärt på vilka lösa grunder man har gjort de här utfästelserna och löftena.
-Kan du ge ett exempel?
-Ett tydligt exempel är att i alla de här prognoserna om hur många nya jobb som de här gruvorna skulle ge, som jag har tittat på, så utgår man ifrån att samma dag som gruvan startar då upphör den tekniska utvecklingen i gruvbranschen. Man räknar med att antalet jobb ska vara lika många under perioden som gruvan är igång, säger Arne Müller.
Dagens gruvarbetare producerar flera gånger så mycket malm som en gruvarbetare gjorde för 30 år sedan. Det beror på automatiseringen, fler, större och bättre maskiner och rationellare brytningsmetoder gör att det inte behövs lika många gruvarbetare som tidigare.
Istället är det så att Luleå, som ligger 20 mil från närmaste gruva, där finns det mer än 500 personer som har sin utkomst från gruvorna, LKAB:s huvudkontor med alla chefer, konsulter och expertis av alla de slag, dom finns i Luleå. Inte i Pajala eller malmfältskommunerna.
Tufft för små kommuner
Men de små kommunerna har inget lätt val, om de ska få fler att flytta dit, så måste det byggas bostäder, skolor och annan service. Alternativet är att kommunen blir en oljeplattform dit folk åker för att jobba och bor någon annanstans.
-Kommunerna hamnar i en väldigt utsatt situation. De kan antingen välja att inte bygga, att inte satsa på att utveckla den kommunala servicen. Då är de absolut säkra på att de inte kommer att bli några som helst vinster för kommunen eller regionen för då kommer ju inte folk att kunna flytta dit. Det andra alternativet, det är att man gör som i Pajala och efter bästa förmåga försökder mobilisera alla krafter för att kunna bygga, för att kunna skapa förutsättningar för en inflyttning, men det innebär samtidigt att man tar en väldigt stor risk och det finns ingen som kommer att hjälpa de här kommunerna i den här utsatta situationen, säger Arne Müller.
Frågan är om små fattiga kommuner ska sätta sitt hopp till de gruvföretag som idag prospekterar och som vill locka investerare att satsa på nya gruvor. Exemplet Northland med 14 MILJARDER i skulder, kanske ger en fingervisning.
-Det är ju många bolag som liknar Northland som är aktiva i gruvbranschen i Sverige idag. Det är små bolag som inte har så mycket egna pengar och som är beroende av lån och få investerare att satsa på sina projekt. Men det gör samtidigt att det blir oerhört bråttom när man ska komma igång vilket innebär att det bli dåligt företagsekonomiskt ofta också samhällsekonomiskt och det blir ofta dåligt rent miljömässigt, säger Arne Müller.