Det var den första november i fjol som olyckan inträffade och sju personer fick allvarliga frätskador – en så allvarliga att han senare avled. Och de drabbades kritik mot företaget har inte varit nådig:

-Det är ju som ett experiment med människor som insats, sa 20-åriga Gustaf Seppelin i en intervju med Nordnytt den 28 februari. Han kämpar fortfarande med skadorna som innebar att han fått transplantera hud på stora delar av kroppen.

Stora delar av Arbetsmiljöverkets analys av olyckan är fortfarande hemlig då polisens utredning inte är klar.

Men av de delar vi fått ut kan man läsa att kalkugnen hade haft problem i fyra veckor innan olyckan inträffade. Och precis som drabbade och anhöriga påpekat valde Nordkalk att försöka få bort kalkanhopningarna genom en snabbare farligare metod än att göra det mer kontrollerat när ungen kallnat.

Vattenskållningsmetod

Metoden som användes kallas vattenskållningsmetoden och innebär att man kontinuerligt sprutar vatten på kalkanhopningen för att få den att lossna. Den har tidigare använts i Finland men där står att vattenmängden bör hållas till ett minimum, enligt arbetsmiljöverkets rapport. På Nordkalk kopplade man in en brandslang och spolade rätt in i den glödheta ugnen.

Huruvida Nordkalk agerat oansvarigt återstår att se men så här säger åklagaren som arbetar med att utreda olyckan:

-Jag har ännu inte sett något som fått mig att lägga ner förundersökningen.

Åklagaren tror att det kommer att ta ytterligare ett halvår innan förundersökningen är klar.