Resultatet från 2021 års inventering av fjällräv i Skandinavien är nu sammanställt. Med en ökning på cirka 20 individer bedöms nu populationen vara strax över 470 vuxna individer – vilket är en markant ökning från år 2000 då populationen var nere på enbart 40-60 individer.

Inventeringen visar även på 118 nya registrerade kullar.

Ökning över hela Sverige

Ökningen har skett över hela Sverige – men främst bland de södra populationerna. Anledningen är den goda tillgången på fjällrävens huvudföda smågnagare.

– Kullarna får större chans att överleva, men det är mindre föryngring ju längre norrut man kommer. I gränstrakten mellan Norrbotten och Västerbotten i Ammarnäs och Arjeplog ser det dock riktigt bra ut efter ett dåligt år 2020, säger Johan Wallén, koordinator för fjällrävsinventeringen på Naturhistoriska riksmuseet.

Klimatförändringar ett hot

För att smågnagarna ska överleva vintern krävs det utrymme mellan snön och marken, men med många svängningar i temperaturen bildas en isbotten under snön.

Klimatförändringar kan bli en dödsstöt mot smågnagare, vilket då även drabbar fjällräven.

– Vi kan inte räkna med att det bara kommer fortsätta att öka.

”Nyckelart för ekosystemet”

Innan 1900-talet fanns det tusentals fjällrävar, men i takt med att intresset för deras pälsar blev större ökade också jakten. Genom ett intensivt arbete med stödfodring och jakt på konkurrenten rödräv har populationen sakta börjat återhämta sig.

Varför behövs fjällräven?

– Varför behövs människan? Fjällräven finns för att den kan finnas och har funnits längre än oss. Det är en nyckelart för ekosystemet i fjällvärlden, säger Johan Wallén.

Fjällräven är även en av tio flaggskeppsarter för klimatförändring. Det på grund av att fjällräven är känslig för just förändringar av klimat och livsmiljö.