Familjen Johansson kan inte tänka sig att dela med sig av sitt viltkött Foto: Familjen Johansson

Forskare: Norrbottningarna bör dela med sig av sitt viltkött

Uppdaterad
Publicerad

– Nej, i min familj kan vi inte tänka oss att sälja något av det kött som jag jagat, säger jägaren Hans Johansson från Boden.

Norrbottningarna är klimatsmartare när det gäller hur mycket viltkött man äter kontra fabrikskött och enligt en forskare från Sveriges lantbruksuniversitet borde Norrbottningarna sälja vidare delar av sitt viltkött till exemeplvis södra Sverige så fler blir klimatsmarta i landet.

Mer sallad på de norrbottniska matborden

Samtidigt anser forskaren att norrbottningarna då skulle kunna äta mer vegetariskt.

#vårtklimat

Men där går gränsen för jägaren Hans Johansson.

– Vår familj som består av fyra personer äter ungefär älgkött två gånger i veckan året om tack vare att jag jagar och ibland bjuder vi vänner. Men dom i södra Sverige borde jaga sitt eget kött, säger han.

Som vi berättade i går så är det klimatsmartare att äta vilt kontra fabrikskött.

Och här ligger alltså norrbottningarna i framkant.

I bodenfamiljen Johansson frysbox dominerar vitköttet

Men så ser det förstås inte ut hos var och en av oss här uppe men den här familjen köttvanor är ganska representativa för just norrbotten, enligt en rapport vid Umeå universitet från förra året.

När man frågade 16 587 människor i hela landet så framgick det 57 % äter viltkött minst varje månad i Norrbotten, medan motsvarande siffra i Stockholms län är 16%.

– Förutom att det är väldigt gott så är det ju ett kött som man faktiskt har lite mer kontroll över. Vi har ju fått vara med enda från då djuret sköts till styckning och sen då hantering hemma och sen tillagning, så vi har ju kontroll på hela köttkedjan där, säger Hans Johansson från Boden som jagar så att familjen har kött året runt.

Jagar sin egen mat

Norrbotten ligger på naturvårdsverkets topptrelista i Sverige när det gäller proportionellt antal jägare och skjutna älgar.

Och i rapporten framgår också att köttet man äter här främst kommer från vänner eller familjemedlemmar som jagar.

– Vi äter uppåt 50 kilo älgkött per år, sedan tillkommer småvilt som hare och skogsfågel på några kilo, berättar Hans Johansson.

Glad gubbe för viltkött

Enligt Världsnaturfondens köttguide får viltköttet till skillnad från industriköttet en liten glad gubbe i betyg, både när det gäller  klimat, biologisk mångfald och kemiska bekämpningsmedel.

Samtidigt konstateras det i rapporten från Umeå att ekosystemtjänsten: viltkött

konsumeras i högre utsträckning och anses mer betydelsefullt i de nordligaste länen.

Men det finns förslag på hur norrbottningarna skulle kunna bli ännu mer klimatsmarta, enligt Elin Röös, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.

– Om man är en jägare och har tillgång till väldigt mycket kött och själv äter mer kött än vad som rekommenderas av hälsoskäl så finns det ju all anledning att se till att det här vilda köttet kommer fler människor till godo, att man försöker sälja sitt vildkött så att fler människor kan äta det istället för det köttet som vi producerar, säger hon.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

#vårtklimat

Mer i ämnet