De svenska isbrytarna assisterade sammanlagt 1514 fartyg under vintern. Säsongen inleddes den 7 december då Ale startade sin expedition. Under december och stora delar av januari var inte värre än att Ale, den minsta av de fem statsisbrytarna, räckte för att bemästra isen.  Den 16 januari hade dock istillväxten i Bottenviken och utmed Norrlandskusten tilltagit så pass mycket att även isbrytaren Ymer kallades ut.

Istäcket nådde sin största utbredning den 5 mars då det enligt SMHI:s beräkningar täckte 174 551 km2, vilket motsvarar knappt 40 procent av Sveriges landyta. 

– I jämförelse med tidigare vintrar var säsongens istäcke varken litet eller stort, utan fullt normal. Dock var istäcket på Bottenhavet ganska tunt, säger Emma Grönkvist i ett pressmeddelande.

Frej sista isbrytare i tjänst

I slutet av mars hade dock isläget i de syd- och mellansvenska vattnen lättat vilket ledde till att de mindre isbrytande fartygen avslutade sina isexpeditioner. De större statsisbrytarna gick därefter ur tjänst en efter en under april och maj med Frej som sista isbrytare i tjänst till morgonen den 24 maj.