I läroplanen står att skolan ska främja en syn där alla människors lika värde är viktigt. Solidaritet med svaga, jämställdhet mellan kvinnor och män, frihet och integritet och människolivets okränkbarhet framhållas. Skolan ska förmedla etiska värdegrunder som tar avstamp i kristen tradition och västerländsk humanism.

I fem år har Viktor Gardelli jobbat med avhandlingen ”To Describe, Transmit or Inquire: Ethics and technology in school”. Han har nyligen disputerat med denna doktorsavhandling om etik i skolan och läroplanen, och är nu nybliven doktor i pedagogik. I avhandlingen har han tittat på läroplanen för den obligatoriska skolan, och ser en inbyggd konflikt.

– Å ena sidan ska lärarna se till att man förmedlar vissa bestämda värden, å andra sidan ska man ge eleverna chans att själva förutsättningslöst ta ställning till moraliska frågor. Om det då finns vissa på förhand bestämda värden, vissa svar man måste komma till, hur kan man då ha ett öppet samtal? Hur kan man då ta ställning själv? säger Viktor Gardelli.

Etiken eftersatt

– Det finns fyra övergripande perspektiv i läroplanen och etik är det enda av dessa som inte har något eget ämne i grundskoleundervisningen.

I stället hänvisas många av de frågorna till religionsämnet, konstaterar Gardelli.

– Det verkar vara en orsak till att etikundervisningen faller mellan stolarna. Min forskning antyder att grundskolan behöver ett eget etikämne, säger han.

Många fördelar

Viktor Gardelli konstaterar att ungdomarna blir mer grundade i sina värderingar om de får resonera sig fram till sitt ställningstagande.

– Med öppna samtal där eleverna får chans att själva ta ställning så hittar de en bättre grund för sina värderingar än om man bara säger ”du ska tycka så här”. Framför allt de elever som inte delar de här värdegrunderna från början får lättare att faktiskt förstå och ta ställning till dem om de får prata om dem tillsammans mer förutsättningslöst.

Tidigare forskning har visat att öppna etiska samtal bidrar till att deltagarna utvecklar respekt för andra, tolerans för oliktänkande samt andra viktiga demokratiska färdigheter och förmågor, berättar Viktor Gardelli. Därför har den undersökande metoden stor potential att uppfylla skolans demokratiuppdrag.

– Forskning har också visat att deltagande i öppna etiska samtal bidrar positivt till deltagarnas prestationer i andra ämnen.

Minskar risken för extremism

– Om det finns krafter som försöker påverka eleverna åt andra håll så kan de bättre kunna försvara sina värderingar om de har fått fundera kring dem och ta ställning själva, säger Gardelli.

I sitt arbete har han gjort djupintervjuer med ett 20-tal ungdomar. Där visar studien att många ungdomar säger vad de tror att vuxna vill höra, för att sedan agera på ett helt annat sätt online.

– Till exempel så vet de att de inte ska publicera bilder av sig själva på internet, men gör det ändå. Det gör att de unga kanske inte berättar för de vuxna om de hamnar i trubbel.

Det är problematiskt ur flera perspektiv, enligt Gardelli.

– För det första riskerar det att försvåra ett öppet samtal mellan ungdomar och vuxna i deras omgivning, eftersom de unga inser att vuxna inte anser att de bör agera så som de gör. Det försvårar också vuxnas möjligheter att få information om ungdomarnas beteende och skapar en falsk trygghet hos de vuxna.

Bör bli eget ämne

Gardellis lösning är att etik borde få blir ett eget ämne på schemat i skolan, och att läroplanen borde skrivas om.

– Nu har jag ju skrivit den här avhandlingen, så får vi se vad som kommer att bli effekten av den. Det pågår ju ständigt ett akademiskt samtal omkring de här frågorna.

Tror du att det kommer en förändring i läroplanen?

– Det återstår att se. Det sker förändringar och uppdateringar i läroplanen och hur den kommer att se ut nästa gång det är svårt att sia om.