I decennier låg spotpriset på järnmalm ganska stabilt på 30-40 dollar per ton. Sedan hände något – i Kina.

Den statligt pådrivna utvecklingen startade en prisuppgång som med några konjunkturdippar har hållit i sig de senaste 20 åren. Som mest var priset uppe på en bra bit över 200 dollar per ton sommaren 2021.

Därför har skrotet betydelse

Men nu är snart festen slut, om man ska tro Felix Lindberg som är entreprenör i skrotbranschen.

Det handlar om att Kina har kommit till en ny fas i sin utveckling där man inte efterfrågar lika mycket stål som tidigare och behöver därmed inte importera lika mycket järnmalm.

En annan del i analysen handlar just om skrot.

– När du börjar ett lands utveckling finns inget inbyggt stål i samhället. Då behöver du järnmalmen för att bygga upp ett lager av råvaror, säger han.

Efter två decennier av stark utveckling finns nu mycket stål inbyggt i Kina som kommer fasas ut och användas som skrot i tillverkningen av nytt stål. Och detta på bekostnad av järnmalm.

Kinas produktion mattas av

Felix Lindberg uppskattar att andelen järnmalm i kinesiska stålverk kommer att minska från 90 till 60 procent.

Oberoende analytikern Anton Löf, som är på plats i Kina när vi når honom, tror dock att det kan dröja innan skrotet får det stora genomslaget i ståltillverkningen.

– Frågan är hur lång stålcirkulationstiden är i Kina. I Västvärlden brukar man räkna på 42 år, min gissning är att den är lite längre i Kina. Gamla bilar säljs till exempel ofta till fattigare provinser.

Anton Löf anser däremot att det råder konsensus om att Kina har nått en peak när det gäller att tillföra nytt stål per capita.

– Sedan finns det olika tolkningar för hur långt det kommer att falla. Det kommer att gå ned och sedan plana ut, frågan är bara på vilken nivå.