År 2019 var det bara 35,2 procent av de röstberättigade i Haparanda som gick till valurnorna, vilket var sämst i Sverige, och i år visar siffrorna att valdeltagande sjunkit till 33,6 procent.

– Det är inte bra för vår självkänsla att vi är sämst i landet på att rösta i valet som påverkar oss så mycket, säger Nina Waara.

”Tycker det är svårt”

Kommunalrådet berättar att hon själv varit ute och knackat en hel del dörr innan EU-valet för att få Haparandaborna att rösta.

– Jag har ofta fått höra att det är svårt att veta vad partierna står för och att de kan för lite för att lägga sin röst.

Eu-beslut påverkar gränsstaden

Borde inte intresset för EU-valet vara ännu större i en gränsstad som Haparanda?

– Ja, vi måste bli bättre på att förklara hur EU påverkar vår vardag. 50 procent av besluten i EU påverkar vår kommun och många av satsningarna i gränsområdet är byggda på EU-medel.

Nina Waara tror att fler rösta i Haparandabor rösta än vad statistiken visar just på grund av att det är en gränsstad.

– Vi har invånare med dubbla medborgarskap och skulle vi ta fram statistik skulle vi nog se att många av dem väljer att rösta i Finland.