Färsk statistik från Brå (Brottsförebyggande rådet) visar att hatbrott inte längre bara är ett storstadsproblem. I nästan alla Sveriges kommuner polisanmäldes händelser under 2014, och i Norrbotten uppskattas antalet anmälningar med hatbrottsmotiv uppgå till 56 stycken per 100 000 invånare.

Men bara sex procent klarades upp.

– Vi måste höja medvetenheten inom poliskåren och leta efter det här motivet. Traditionellt så letar domstolar efter själva handlingen och uppsåtet, men motivet är inte jätteviktigt. Då faller det ofta bort i förundersökningen, säger Eva Sund, kommissarie på polisens utvecklingsavdelning.

Misstroende mot myndigheter

Den generellt låga uppklarningen tror Sund stavas bristen på tillit.

– Det största problemet är att det finns ett misstroende mot myndigheter i stort, och polisen är ju en myndighet. Det finns mycket vi inte får reda på. Det vi måste göra är att jobba med förtroendeskapande åtgärder, säger hon.

Befarar mörkertal

Lars Lundmark och Joachim Lundberg på Västerbottenspolisen håller med Sund och de tror båda att många anmälningar uteblir.

– Jag skulle tro att mörkertalet är stort. Det är dels en polisiär miss, att det inte tas upp i förundersökningen, men också att offret inte alltid berättar att hat legat bakom, säger Lars Lundmark.

Finns ett hatmotiv med i bilden, vid till exempel en misshandel, finns det utrymme i lagen för ett mer kännbart straff.