Anna-Lena Lehto,  ordförande i föreningen Vasikkavuoma utveckling, och en arkivbild på en slåttermyr.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Europas största slåttermyr Vasikkavuoma i Pajala riskerar att växa igen. I klippet hör du Anna-Lena Lehto om att det inte längre blir några pengar till verksamheten. Foto: Hans Sternlund, SVT/Arkiv, SVT

Regeringen stoppar pengar – då kan Europas största slåttermyr i Pajala växa igen

Uppdaterad
Publicerad

Posten för myrslåtter ströks i statsbudgeten och därmed försvann 100 miljoner kronor som skulle ha gått till Norrbottens landsbygd.

Nu riskerar Europas största slåttermyr, Vasikkavuoma i Pajala kommun, att växa igen i sommar.

Myrslåtter förekommer framför allt i Norrbottens län. Som redskap används så kallade slåtterbalkar – en sorts lie med en mekanisk röjsåg i stället för knivblad vid änden av skaftet.

Öppet landskap räddar mångfald

Det är ett sätt att gynna den biologiska mångfalden. Många växter samt fåglar, insekter och andra djur trivs i de öppna landskapet. Samtidigt är myrslåttern en insats för att bevara ett stycke kulturhistoria.

För Vasikkavuoma, med en yta på 250 hektar, har bidragen för myrslåttern också varit en grundplåt till föreningens övriga verksamhet och utveckling. Det handlar om 700 000 kronor som man går miste om.

– Vi drar skidspår, vi har fritidsgård, vi har kulturevenemang och det är ju sådant som vi finansierar med de här pengarna, säger Anna-Lena Lehto, ordförande i föreningen.

Ovisst skötselavtal

Ersättningen för myrslåttern ströks helt i regeringens budget. Dessutom har medlen som länsstyrelsen i Norrbotten har att dela ut i form av skötselavtal för naturreservat minskat från 50 till 16,7 miljoner kronor.

Även det kan slå mot Vasikkavuomas utveckling som har ett skötselavtal på 200 000 kronor för naturreservatet.

– Det kan tänkas att även det anslaget blir mindre för oss, säger Anna-Lena Lehto.

Minskad budget i Norrbottens län

Exempel på områden med minskad budget:

  • Skötsel av nationalparker och naturreservat. Minskning med 67 procent.
  • Åtgärdsprogram för hotade arter, till exempel fjällräv och fjällgås. Minskning med 52 procent.
  • Ersättning till markägare i planerade naturreservat, minskning med 30 procent.
  • LONA, lokala naturvårdsprojekt, minskning med 70 procent.
  • LONA lokala våtmarksprojekt, minskning med 15 procent.
  • Naturum Abisko, minskning med 19 procent.
  • Statliga leder: förvaltning oförändrat anslag, utvecklingsmedel minskning med 42 procent.
  • Invasiva främmande arter, minskning med 100 procent.
  • Grön infrastruktur, dialog och samordning av naturvård i ett landskapsperspektiv. Minskning med 100 procent.

Källa: Länsstyrelsen i Norrbotten

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.