Norrbotten

  • Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör hur jätteantennen i Kiruna kom till och se vad den nu ska bytas ut till i videon ovan. Foto: Hans Sternlund/SVT

Gigantisk rymdantenn i Kiruna har spelat ut sin roll – ersätts av 10 000 miniantenner

Uppdaterad
Publicerad

Den 32 meter breda rymdantennen utanför Kiruna har tjänat rymdforskningen i 40 år. Nu har den spelat ut sin roll och kommer att ersättas av en antennpark med 10 000 små antenner.

Den enorma parabolantennen, som är placerad en halvmil öster om Kiruna, syns på långt håll och har med åren blivit något av ett landmärke. Men när den nya antennparken nära Torneträsk blir klar om två år kommer jätteantennen att rivas.

Bakgrunden är att datorerna som samlar in datan har blivit mycket kraftigare sedan rymdantennen invigdes 1981. Nu finns kapaciteten att samla in data från 10 000 antenner samtidigt.

– Det är ett teknikskifte helt enkelt, säger Johan Kero, forskare vid Institutet för rymdfysik.

Antennparker för 600 miljoner kronor

Den nya antennparken byggs av organisationen Eiscat som även äger den gamla antennen. Det är ett samarbete mellan de nordiska länderna samt Storbritannien, Japan och Kina.

Det behövs många som är med och bidrar till investeringen på 600 miljoner kronor. Då ingår också antennparker i Skibotn i Norge och Karesuvanto i Finland.

De tre antennparkerna kommer att samspela och kunna ge en tredimensionell bild av olika rymdfenomen.

Ska bidra till rymdforskningen

Johan Kero studerar själv meteoroider som kommer in i jordens atmosfär och förbränns. Han nämner också fler områden där de nya anläggningarna ska bidra till  rymdforskningen.

  • Norrsken – hur ser elektriska fält ut i atmosfären?
  • Rymdväder – hur reagerar jorden när solen har haft ett utbrott?
  • Ismoln – hur ofta förekommer de i övre atmosfären?

I videon ovan berättar Johan Kero historien om hur jätteantennen kom till och varför den har spelar ut sin roll.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.