Den enorma parabolantennen, som är placerad en halvmil öster om Kiruna, syns på långt håll och har med åren blivit något av ett landmärke. Men när den nya antennparken nära Torneträsk blir klar om två år kommer jätteantennen att rivas.
Bakgrunden är att datorerna som samlar in datan har blivit mycket kraftigare sedan rymdantennen invigdes 1981. Nu finns kapaciteten att samla in data från 10 000 antenner samtidigt.
– Det är ett teknikskifte helt enkelt, säger Johan Kero, forskare vid Institutet för rymdfysik.
Antennparker för 600 miljoner kronor
Den nya antennparken byggs av organisationen Eiscat som även äger den gamla antennen. Det är ett samarbete mellan de nordiska länderna samt Storbritannien, Japan och Kina.
Det behövs många som är med och bidrar till investeringen på 600 miljoner kronor. Då ingår också antennparker i Skibotn i Norge och Karesuvanto i Finland.
De tre antennparkerna kommer att samspela och kunna ge en tredimensionell bild av olika rymdfenomen.
Ska bidra till rymdforskningen
Johan Kero studerar själv meteoroider som kommer in i jordens atmosfär och förbränns. Han nämner också fler områden där de nya anläggningarna ska bidra till rymdforskningen.
- Norrsken – hur ser elektriska fält ut i atmosfären?
- Rymdväder – hur reagerar jorden när solen har haft ett utbrott?
- Ismoln – hur ofta förekommer de i övre atmosfären?
I videon ovan berättar Johan Kero historien om hur jätteantennen kom till och varför den har spelar ut sin roll.
