Mötet mellan mig och Jonny är en stor kontrast mot när vi umgicks på Ungdomens Hus i Boden för över 30 år sen. Ungdomsgården är riven samtidigt som mycket annat förändrats radikalt.

Jag mindes honom som en levnadsglad kille. Charmig, humoristisk, snygg och mjuk. Jag trodde att han skulle bli skådis. Vändningen till en person i svårt missbruk var svårt att ta in.

Kände inte igen honom när han hälsade

När Jonny kom fram och hälsade på mig på Storgatan i Luleå så kände jag inte igen honom. Det var först när han sa sitt namn som polletten trillade ner att det var en god vän från tonårstiden som stod framför mig.

Jonny kände däremot igen mig direkt.

–Ja, alltså du ser ju exakt likadan ut nu som då och jag har hälsat på dig tidigare men då har du har bara gått vidare, säger han.

Drogerna kom in i hans liv redan då

Jonny minns också åren med kompisgänget som träffades vid ungdomsgården. Han berättar om tonårsförälskelserna, de roliga festerna och att han hälsade på mig när några vänner hade varit elaka mot mig. Men han minns även att drogerna kom in i hans liv redan då, utan att någon i kompisgänget hade en aning.

– Jag började röka hasch redan i elvaårsåldern men varken ni eller familjen märkte något för jag blev liksom bara normal när jag rökte, säger Jonny.

I videon får du följa med när de gamla barndomsvännerna möts i ett samtal för första gången på 30 år.