– Dom här områdena som är uppbrunna kommer nog inte ha någon lav tillgänglig på kanske uppemot en skogsgeneration, säger Robert Björk, docent i ekologi på Göteborgs Universitet.
Du säger en skogsgeneration, hur många år rör det sig om?
– Det är någonstans mellan 60 och 80 år innan man har fått tillbaka den helt och hållet, och det kan ju också vara längre. Så på de här områdena kommer betet att vara väldigt magert under många år, säger Robert Björk.
Allvarligt problem
Ordförande för Sametingets rennäringsnämnd Marita Stinnerbom ser allvarligt på problemet, speciellt med tanke på att vinterbetesmarkerna där renens huvudsakliga föda består av lav, har så långsam återväxt.
– Det gör ju det att det behövs långsiktiga åtgärder för att klara av det här helt enkelt, säger Maria Stinnerbom.
Stinnerbom berättar att de från styrelsens sida kommer att vara renägarna behjälpliga i den här svåra situationen.
– Först och främst så ser vi över katastrofföreskrifterna så att de är gällande även för brand, och sedan hur omfattande är det här och vilken strategi ska vi ha, säger Marita Stinnerbom.
Stödutfodra
Ännu är det oklart hur omfattande bränderna är men hittills har det brunnit vinterbetesmarker i södra Västerbotten mellan Nordmaling och Bjurholm. I Norrbotten har tre stora bränder härjat under en dryg veckas tid, varav den svåraste var inom Jokkmokks kommun. Men framför allt är det flera samebyar i det sydligaste området som drabbats, bland annat Mittådalen, Jijnjevaerie och Ruvhten Sijte.
Robert Björk säger också att renägarna i de mest drabbade områdena får förbereda sig för att stödutfodra renarna under vintrarna. De samebyar som har drabbats av brand på sina sommarbetesmarker, klarar dock sig bättre undan, säger Björk.
– Gräs är ju väldigt snabba att leva upp igen efter brand så där tror jag att det bara rör sig om detta året. Redan nästan år kan det finnas ett hyggligt bete av gräs i alla fall, säger Robert Björk.