I somras fick jag uppleva nyfikenhet, koncentration, lycka och engagemang. Allt detta och mycket mer genom fyrtio ungdomar och deras arbete på årets konstkollo.

Det är andra gången som kollot arrangeras och jag har haft förmånen att få vara med båda gångerna. Deltagarna får prova på och fördjupa sig i olika tekniker inom konstområdet. De får träffa konstnärer och uppleva konst. Framför allt får de lära känna andra ungdomar från länet som har samma intresse.

Något som slagit mig är att kollot representerar ett alltmer ovanligt inslag i utbudet av aktiviteter. Det saknas tillfällen för ungdomar att fördjupa sig i bildämnet. Ett ämne som innefattar såväl konstnärliga tekniker, som tolkning av bilder och kunskap om konstens fält. Kulturella uttrycksformer är en stor del av vår vardag, ändå prioriterar vi ner de estetiska ämnena i våra utbildningssystem. Det förväntas att intresserade barn och ungdomar utvecklar dessa intressen på egen hand, under sin fritid.

Men räcker det för att ge nästa generation de verktyg som behövs för vara en del av en alltmer komplex tillvaro? Vad betyder det att skaffa sig kunskaper, att lära sig kritiskt tänkande, att medverka till ett öppet och demokratiskt samhälle? .

Idag tror vi benhårt på de kunskaper vi kan mäta med relativt enkla medel, medan erfarenheten visar att vi behöver så mycket mer för vår utveckling.

Det var inte så dumt att ha gympa, slöjd och bild, som när jag gick i grundskolan och gymnasiet. Det skadade inte heller att vi fick besöka konstutställningar och se teater.

Vetenskapen undersöker vikten av praktiska och estetiska ämnen för att lättare kunna ta till sig teoretiska kunskaper. Men jag tycker inte att man ska rättfärdiga estetiska ämnen endast som verktyg för något annat. Det stora värde som ligger i att få utveckla sin kreativa förmåga räcker. Att uppleva och tolka olika aspekter av tillvaron genom de konstnärliga uttryckssätten vidgar vyerna. Vi behöver ha många redskap för att reflektera över våra attityder och våra val, särskilt då flödet av information i olika former är så enormt. Eget skapande och kulturaktiviteter bidrar till detta.

Som representant för kultursektorn är det här ett självklart synsätt, men även röster ur andra sektorer i samhället lyfter frågan och påpekar värdet av kulturella aktiviteter för alla barn och unga.

Sedan kan det ju dessutom hända att någon vill jobba med konst, arkitektur, stadsplanering, serieteckning, möbelformgivning, dataspel eller liknande. Arbeten som bygger på kunskaper om gestaltning, kommunikation, perception, färg, form och så vidare. Där är de estetiska ämnena grundläggande.

Det är spännande att föreställa sig den dagen då en bildlärare självklart skulle få extra resurser till en elev som halkat efter i bildämnet. Jag blir inte nöjd förrän de estetiska ämnena värderas högre i skolan. Bild skall vara en självklar del av kulturskolorna. Våra ungdomar skall kunna resa iväg med en gedigen grund, för att utbilda sig inom de yrken som formar vår värld. Sedan får de väldigt gärna komma tillbaka och vara med att forma våra lokalsamhällen.

Lena Ylipää.