Förra året omsatte de fem största läxhjälpsbolagen tillsammans nästan 100 miljoner kronor. Samma år utvidgades rut-avdraget för läxhjälp till att även gälla gymnasieelever, vilket fick efterfrågan att skjuta i höjden, enligt Kristian Hansson, sälj- och utvecklingschef på My Academy, som förra året omsatte 51 miljoner kronor.

-Vi har anställt 800 studiecoacher bara i år.

De flesta coacher är extraknäckande studenter, och den vanligaste beställningen är ett tvåtimmarspass i veckan under ett läsår, enligt Hansson.

-Man vill vässa matematiken eller ha den där konversationstimmen i franska, som är svår att få när det är 30 elever i klassrummet.

Skolverket varnar

Två timmar kostar cirka 470 kronor, alltså nästan 2 000 kronor i månaden – rut-avdraget borträknat.

Avdrag beviljas för hjälp med skolarbete i hemmet, från årskurs 1 och uppåt. Läx-rut har anklagats för att gynna rika familjer och Skolverket har varnat för att reformen kan förstärka skillnaderna i studieresultat ännu mer, mellan ekonomiskt starka och svaga elever.

Anna Wedin arbetade som studiecoach under ett år och träffade två gymnasister varje vecka. Båda kom från välbeställda områden i Stockholm.

-Den ena behövde verkligen någon sorts extrahjälp för att få godkänt gymnasiebetyg. Den andra skulle nog ha klarat sig ändå, där kändes det mer som att det var lite lyx.

Wedin skulle helst sett att läxhjälpen inte behövdes.

-Det är tråkigt att skolan inte får de resurser som behövs för att hjälpa alla.

Behovet finns

Medan rutavdraget är en politiskt het potatis, är de flesta eniga om behovet av läxhjälp. På många skolor erbjuds redan läxhjälp efter skoltid. Men att ha till exempel öppet hus når inte de elever som behöver det mest, menar Maria Arneng.

Hon är verksamhetschef på Stiftelsen Läxhjälpen, som erbjuder gratis läxhjälp på högstadieskolor där resultaten ligger långt under riksgenomsnittet. Läxhjälparna finansieras av sponsorer från näringslivet.

Eleverna handplockas av lärarna och får träffa sin läxhjälpare två gånger i veckan.

Höjde betygen

Kontinuiteten är viktig, liksom förväntningar på eleven, menar Arneng.

-Man lär känna varandra, eleverna får en förebild och känner att det finns någon som tror på dem.

Resultaten är goda – 99 procent av eleverna höjde sitt betyg i minst ett ämne senaste läsåret.

Rutavdrag eller ej, Maria Arneng vill se en motsvarande satsning från politikerna på en kostnadsfri och kvalitativ läxhjälp som når fram till alla elever i behov av hjälp.

-Likvärdigheten i skolan är under isen och det är ett stort samhällsproblem att vi tappar så många unga i tidigt utanförskap. Och det ska inte vara föräldrarnas plånbok som styr om barnen lyckas i skolan eller inte.

Frida Nygård/TT