– Då vi ändå börjar om så handlar detta inte längre om att vinna för att få vår ansökan från 2018 prövad, utan enbart om en kamp för rimliga och effektiva tillståndsprocesser där domstolarnas tillämpning är en avgörande funktion, säger Niklas Johansson, direktör för kommunikation och klimat vid LKAB i ett pressmeddelande.
”Utred prövningssystemet”
LKAB räknar med att det tar minst något år innan den nya ansökan kan lämnas in.
– Högsta domstolen måste reda ut hur prövningssystemet ska fungera framåt. Vi behöver vända den trend mot ökad byråkratisering och bokstavstolkning som vi sett på senare år om vi ska få en effektiv, tydlig och rimlig miljöprövningsprocess som behövs för att vi i Sverige ska klara våra klimatomställningsambitioner, säger Niklas Johansson.
”Omställningen hindras”
Gruvbolaget hävdar att klimatomställningen hindras.
– Vi menar att den rättsutveckling som skett med tillämpningen riskerar att konservera svensk industri i gamla klimatbelastande processer och försvårar och försenar den stora klimatomställningen med moderna miljövillkor, som samtidigt ska skapa tillväxt, jobb och välfärd i Sverige, säger Niklas Johansson.
Bakgrunden i korthet
I juni 2018 lämnade LKAB in en ansökan till mark- och miljödomstolen om nytt tillstånd för befintlig och utökad gruvverksamhet och produktion av malmkoncentrat och pellets med mera inom Kiirunavaara gruvindustriområde. Domstolen avvisade ansökan i slutet av 2021. LKAB överklagade då till Mark- och miljööverdomstolen som i början av sommaren gav mark- och miljödomstolen rätt, men ledamöterna var inte eniga.
”Dagens tillstånd omfattar en maxproduktion på 30 miljoner ton råmalm i Kiirunavaara och 14,8 miljoner ton färdiga järnmalmsprodukter.
Den ändrade volymen handlar inte om att bryta ut mer malm än vad som finns enligt gällande tillstånd, utan i vilken takt det kan brytas ut och förädlas genom effektiviseringar”, skriver LKAB i ett pressmeddelande.