För 66 miljoner år sedan slog en asteroid ned på jorden. Det ledde till att sot, damm och svavel åkte upp i atmosfären och år av mörker och global kyla tog ett grepp om planeten – och dinosaurierna dog ut.
Men nu kan 31-åriga Katerina Rodiouchkina, i dag postdoktor vid Luleå tekniska universitet, visa att svavel och extrem kyla som följd sannolikt spelat en mindre roll för massutdöendet än vad tidigare forskning visat.
Fem gånger mindre svavel
På fem olika platser i världen har forskarna mätt i sediment, alltså material som samlats på sjö- och havsbottnar, hur mycket svavel som kom upp i luften.
– Det var fem gånger mindre än vad som uppskattats tidigare, säger Katerina Rodiouchkina.
Det här innebär att inte heller temperatursänkningen kan ha varit lika dramatisk som forskarna tidigare har trott.
Förändrar historien
Rodiouchkinas forskning har stärkt många av hennes kollegors tes att dammet som for upp i atmosfären och orsakade brist på ljus sannolikt hade mer påverkan på massutdöendet.
– Det här gör att vi förstår mer om hur däggdjuren kunde överleva och vi människor kom till. Därför är det viktig forskning och det här ändrar ganska mycket.
Katerina Rodiouchkina har i hela sitt liv varit intresserad av dinosaurier och forskningen gjorde hon som ung doktorand och är nu alltså med om att skriva om historien.
– Det är ganska coolt.
Dinosaurier
För ungefär 230 miljoner år sedan dök de första dinosaurierna upp på jorden. De utvecklades från en grupp kräldjur som kallas härskarödlor, arkosaurier.
I ett relativt högt tempo utvecklades många olika grupper av dinosaurier med olika anpassningar. De levde i olika miljöer, som exempelvis i skog, och vissa var köttätande medan andra åt växter.
Dinosaurierna levde under de geologiska perioderna trias, jura och krita. De dog ut för 66 miljoner år sedan.
Källa: Naturhistoriska riksmuseet