Det skiljer cirka 4 000 kronor i ingångslön mellan en gruvarbetare och en lärare, och skillnaden blir ännu större om man ser till genomsnittslönen.

Det kan handla om drygt 10 000 kronor i månaden till gruvarbetarens fördel och det har det lett till att många inom skolans värld i Malmfälten bytt yrke.

Vill inte ”problematisera”

Under den senaste veckan har skolans personalkris lett till skyddsstopp på Raketskolan i Kiruna och på Vittangi skola.

Kirunas skolchef Viktoria Björklund har i en tidigare intervju med SVT sagt att skolkrisen är en fråga för hela samhället.

– Vill vi ha kompetensförsörjning i industrin behöver vi hjälpas åt kring skolan. Det är där det börjar.

Men LKAB:s ledning säger sig varken vilja eller kunna göra något åt saken.

– Skolans verksamhet är inte LKAB:s fråga. Vi är i första hand ett gruvbolag som även ser till att det byggs bostäder, upp till 200 bostäder per år, säger Linus Niva, LKAB:s chef för samhällsomvandlingen i Kiruna.

”En kommunal fråga”

Han är lite irriterad över uppgifterna att att de höga gruvarbetarlönerna lockar folk från skolan.

– Jag vet inte var lärarlönerna ligger, men jag kan inte se att det kan vara ett problem för en kommun att man har en stor arbetsgivare som erbjuder många arbetstillfällen och väldigt goda villkor för medarbetarna. Det är snarare en tillgång för vilken ort som helst. Att problematisera kring att LKAB erbjuder sina medarbetare bra villkor, det är något jag inte ställer upp på.

Tycker du att LKAB ska ta sitt samhällsansvar för lärarbristen i skolan?

– Vilket ansvar har vi för lärarbristen? Det är en kommunal fråga. Jag kan bara säga att det är det är beklagligt att man är i den situationen att det krävs skyddsstopp, säger Linus Niva.