• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Historiskt beslut väntar i Barentsregionen

Uppdaterad
Publicerad

Finland utreder järnvägstransporter till ishavet. Ambitionen är att frakta gods och människor längs spåret.

Järnvägsfrågan har samlat ministrar från både Finland och Norge i Kirkenäs där man under veckan hållit konferens om Barentsområdets största framtidsdröm, en ny järnväg.

Det finska kommunikationsdepartementet utreder fem olika alternativ för järnvägsförbindelser till och från ishavet i samarbete med norska myndigheter. Det som bland annat hägrar är sjöförbindelser ända fram till Kina om sjövägen, den så kallade nordostpassagen till Asien, blir verklighet på grund av klimatförändringar och isfria sjövägar.

Storslagna planer

Ishavsbanan är kanske den största och dyraste framtidsdrömmen inom Barentsområdet för närvarande. Det har pratats om en ishavsförbindelse i åratal men i och med den nya finska järnvägsutredningen i samarbete med norrmän kan frågan vara närmare sin lösning.

Problemet är kostnaden som grovt har uppskattats till cirka 30 miljarder kronor. Alla inblandade länder hoppas på att EU hjälper till med finansiering.

– Finland utreder framtida järnvägstransporter från ishavet till den europeiska kontinenten, berättar den finska kommunikationsministern Anne Berner. Utredningen om en järnvägstunnel mellan Helsingfors och Tallinn blev nyligen färdig och där finns viljan att satsa stort. Nu väntar vi på vad utredningsgruppen kommit fram till om ishavsjärnvägen, säger hon.

Vad ska man frakta längs en ishavsbana?

– Till exempel fisk från Norge och mineraler och andra råvaror från Finland och Sverige. Järnvägen är också intressant för den växande turismen i de arktiska områdena.

Lokal politik inblandad

När SVT frågar vanliga kirkenäsbor om järnvägen behövs så tvekar ingen vi mött. Självklart ska det byggas och dras just till Kirkenäs där det planeras en ny stor hamn menar dem. Om man frågar samma sak i Tromsö är svaret att järnvägen ska byggas till Tromsö. Alla vill ha ishavsjärnvägen just till sina regioner med undantag för några nordfinska kommuner som är rädda för att järnvägen stör den samiska rennäringen och den orörda miljön.

Den norska kommunikationsministern Ketil Solvik-Olsen ville inte heller avslöja vilken av de alternativa sträckorna som är hans favorit.

Vill utreda alternativ

– Jag vill inte föregå järnvägsutredningen, skrattar han. Men jag kan säga att en satsning på järnvägsinfrastrukturen i de arktiska områdena är intressant även för oss här i Norge.Men finansieringen måste ju lösas och stora delar av järnvägen skulle ju gå via Finland, inte via Norge.

Han tycker också att man ska utreda båttransporter som alternativ inom fiskerinäringen. Och den regionala chefen från det norska vägverket berättade också stolt om det finsk-norska försöket med så kallade intelligenta vägsträckor där man testar stora förarlösa lastbilstransporter. På den finska sidan har en sådan testbana redan tagits i bruk nära Muonio i norra Finland.

Lönsamhet ska inte räknas i pengar

Den finska kommunikationsministern Anne Berner påminde om att inga stora infrastruktursatsningar brukar vara ekonomiskt lönsamma i början om man räknar i pengar.

– Man måste ta hänsyn till vad utbyggnaden av kommunikationer betyder för regional utveckling, människors livskvalitet, miljön och så vidare. De värdena är svåra att uppskatta i pengar, fastslår hon.

Finland utreder även järnvägsalternativ via Sverige. Varför lyser de svenska myndigheter eller beslutsfattare med sin frånvaro i den här konferensen i Kirkenäs?

– Det måste du fråga svenskar om, det kan inte jag svara på, avslutar den finska kommunikationsministern.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.