Studien görs i ett nätverk tillsammans med flera olika universitet, där Luleå tekniska universitet (LTU) är ett av dem. Enligt Staffan Lundström, professor i strömningslära, var det coronaviruset som på ett sätt gjorde att nätverket initierades.

– De här grupperingarna har jobbat tillsammans med hur partiklar flödar inom andra områden, det kan vara pappersindustrin och inhalatorer. Så nätverket har funnits på sätt och vis, men nu är det lite fokuserat på vad de olika universiteten gör inom det här området.

Använder speglar och ficklampa

Forskningen görs bland annat genom simuleringar, alltså virtuella modeller i datorer, av hur personer exempelvis hostar. Det finns olika metoder för att se hur luft och partiklar sprids.

Genom den så kallade schlierenmetoden kan forskarna med hjälp av bland annat speglar, en ficklampa och kamera visualisera förändringar i brytningsindex hos gaser, exempelvis luft.

Öka förståelsen

- Luften som värmts upp i lungorna är ju varmare än omgivningen, och den här metoden är känslig för att se skillnader och förändringar i lufttemperatur. När vi hostar får vi en strömning och i strömningen från munnen är det små vätskepartiklar och det finns virus och allt möjligt som sprids ut. Det är precis det vi kan se, säger Per Gren, universitetslektor i experimentell mekanik.

Genom testerna hoppas forskarna kunna öka förståelsen för hur munskydd fungerar om de inte sitter exakt som det är tänkt, men att se hur partiklar rör sig är viktigt inom flera områden menar forskarna, även om det blivit högaktuellt i samband med coronapandemin.

– Nu är det ganska uppenbart att om du har partiklar som bär virus vill du veta var de hamnar, det är nästan alla intresserade av, säger Staffan Lundström.