Stålindustrin står för 10 procent av Sveriges inhemska koldioxidutsläpp. Det är den enskilt största utsläppskällan efter transporterna som står för 18 procent av Sveriges koldioxidutsläpp inom landet.

Bara masugnen i Luleå släpper ut 3,2 miljoner ton koldioxid på ett år.

Enda sättet att ta fram stål hittills har varit genom upphettning av stenkol. Detta har lett till stora koldioxidutsläpp.

Effektiv masugn

För några dagar sedan gick SSAB, LKAB och Vattenfall ut med att de vill starta en gemensam förstudie för att utveckla en koldioxidfri metod att framställa järn. Sedan tidigare finns en metod som innebär att man använder naturgas, men de vill byta ut stenkol mot vätgas i upphettningen av masugnen. Det skulle innebära att man släpper ut vatten istället för koldioxid. Vätgasen skulle framställas med hjälp av koldioxidfri elektricitet, såsom solenergi, vindkraft och vattenkraft.

– Naturgas är inte ett alternativ, för det löser inte klimatproblemet, säger Åsa Sundqvist, teknisk direktör, LKAB.

– Vi har redan idag den mest effektiva masugnen i hela världen, säger Martin Pei, teknisk direktör SSAB. Ändå det den enskilt största utsläpparen av koldioxid i Sverige.

Behöver politikerna

Och han pekar på att Sverige redan nu har fördelar genom med renast järnmalm, nästan koldioxidfri el och mycket goda kunskaper för att klara att genomföra tekniksprånget.

– Förutsättningarna är goda, säger Martin Pei, Sverige har redan nästan helt fossilfri elproduktion.

Men en sådan här förstudie omfattar förstås betydande kostnader, och det är en diskussion som industrin vill ha med regeringen.  I dag fick klimat- och miljöminister Åsa Romson (mp) en visning av pilotprojektet och hon har också fört samtal med representanter för SSAB, LKAB och Jernkontoret.

– Vi behöver ett politiskt engagemang annars är det inte möjligt, säger Martin Pei, SSAB.

Inga pengar än

Och miljöministern ser väldigt positivt på satsningen, men än så länge finns inga pengabesked från regeringen.

– Ja, det här är ju ett av Sveriges största enskilda utsläpp av klimatgaser och som klimatminister är jag naturligtvis väldigt angelägen om att hitta en smartare produktion där man kommer bort ifrån klimatutsläppen. Det skulle vara oerhört intressant, säger Åsa Romson.

Men några besked om pengar finns inte ännu, men det låter som om det kan komma.

– Ja, när det finns lite mer konkret vad det är för stöd och behov man vill ha. Stöd att kanske hitta samfinansiering från EU-nivå eller på annat sätt som aktörerna behöver och efterfrågar, men det har ännu inte blivit så konkret, säger Åsa Romson (MP).

Tar lång tid att utveckla

Nu laddar företagen för att starta förstudien som blir på labb-nivå.

– Vi ligger i startgroparna nu för att tillsätta projektledare och sådant, säger Åsa Sundqvist, LKAB.

Först 2018 skulle det vara aktuellt med ett pilotprojekt om man väljer att gå vidare, och först 2025 skulle man eventuellt kunna starta en demoanläggning. En lång tid med tanke på  att koldioxidutsläppen skulle behöva stoppas redan i dag.

– Det kan tyckas vara lång tid, men det tar såhär lång tid i den här typen av industri, säger Åsa Sundqvist, LKAB.

– Vi upplever att tidsplanen är väldigt tight och pressad ändå, säger Martin Pei, SSAB.

Någon som Åsa Romson har förståelse för.

–  Samtidigt så ska vi ju ha lite respekt för att den här tekniken med masugnarna har ju utvecklats under lång tid och det tar ibland tid med industriell utveckling och jag tror att de säkert kan pressa den här tidsagendan så mycket de bara kan med tanke på vilken utveckling som nu sker, säger Åsa Romson.

– Skulle vi lyckas med detta tillsammans så får Sverige ett oerhört stort försprång internationellt, säger Åsa Sundqvist, teknisk direktör på LKAB.