NMR:s demonstrationståg i Boden 1 maj. Foto: SVT

Moderat vill förbjuda nazistiska organisationer

Uppdaterad
Publicerad

Moderaternas Olle Lindström i Boden vill förbjuda nazistiska organisationer som Nordiska motståndsrörelsen. Han har stöd för sitt krav i FN:s rasdikrimineringskonvention som Sverige godkände 1971. I konventionen finns ett förbud mot rasistiska organisationer.

– Det finns andra länder där man förbjuder sånt här. Vi ska inte tillåta ett parti som kallar andra för landsförrädare och beskriver demokratin som något negativt och som dom vill störta, sa moderaternas Olle Lindström från Boden i SVT Nyheter Norrbotten i går.

Tveksam till förbud

Men Olle Lindström politikerkollega och Socialdemokraternas kommunalrådskandidat i Boden Claes Nordmark är tveksam till ett förbud.

NMR Norrbotten

– Just nu är det bästa att jobba som vi gör nu. Vi förbjuder olika symboler för nazism. Man får till exempel inte göra Hitlerhälsningar. Men kanske ska man göra lagen ännu mer tydligare, menar Claes Nordmark.

FN för ett förbud

Men Olle Lindströms uttalande har stöd i FN:s rasdiskrimineringskonvention som Sverige anslöt sig till på 1970-talet. FN har regelbundet och under många år kritiserat Sverige för att man inte förbjuder organisationer som främjar rasdiskriminering.

Ett förbud ingår i konventionen. Men istället valde Sverige att i slutet av 1980-talet skärpa lagen om hets mot folkgrupp. Lagen skulle göra det omöjligt att exempelvis uttrycka nazism eller visa nazistiska symboler på offentlig plats. Brottet var hets mot folkgrupp och normalstraffet fängelse.

– Avsikten var att trycka tillbaka nazistiska och andra rasistiska organisationer, berättar den pensionerade polisintendenten Eric Rönnegård.

Prejudicerande dom

Den skärpta lagen prövades i högsta domstolen 1996. En man i Visby dömdes för hets mot folkgrupp då han burit märken med anknytning till nazismen. Domstolen gjorde också klart hur lagen skulle tolkas. Om emblem och/eller klädsel ”otvetydigt gav en koppling till en viss åsiktsyttring” var det enligt domstolen befogat att se det som ”meddelande i lagens mening”.

Mannen dömdes för hets mot folkgrupp till hundra dagsböter. Domen innebar att det är ett allvarligt brott att utanför den helt privata sfären sprida uttryck för nazism och rashat.

Bekämpningen av hatbrott prioriterades också i polisens arbete fram till början av 2000-talet och det gjordes flera ingripande mot nazister som dömdes för hets mot folkgrupp. Bland annat i Vallentuna under en konsert 1998 där flera personer dömdes till fängelse efter att ha gjort Hitlerhälsningar och skanderat ”Sieg heil”.

Stoppad nazistdemonstration

Även nazistiska demonstrationer kan stoppas. I slutet av 1990-talet tog nazister över Ny Demokrati och man ansökte om demonstrationstillstånd i Stockholm första maj 1998. Polisen avstyrkte med stöd av ordningslagen. Orsaken var bland annat att polisen var oroade för allvarliga ordningsstörningar. Länsrätten avslog i sin tur partiets ansökan med motivet att det fanns en tydlig koppling till nazism och att liknande demonstrationer normalt sett leder till svårare oordning. Kammarrätten fastsställde i sin tur länsrättens dom.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

NMR Norrbotten

Mer i ämnet