Norge har vanlig bebyggelse ända fram till sin gräns mot Ryssland i Pasvikdalen. De grön-röda gränsstolparna på den ryska sidan och gul-svarta stolparna på den norska sidan markerar gränsområdet.

Från sjön Svanevatn ser man rakt in i den ryska industristaden Nickel några kilometer bort. Gränsen mot Ryssland är 196 kilometer lång.

Satsar personellt och materiellt

Gränsbevakningen sköts av försvarsmakten från gränsstationen i Pasvik. De närmaste åren ska en ny jägarbataljon placeras här med en styrka på upp till 150 soldater.

Norge har också köpt 200 skotrar och 100 sexhjulingar för sammanlagt 100 miljoner kronor från Finland.

– De underlättar patrullerandet i terräng. Nu kan vi åka skoter i stället för att hela tiden reparera gamla fordon, berättar sergeant Eirik Hammerhaug från Pasvik gränsstation stolt.

Annektering av Krim påverkat

– Det säkerhetspolitiska läget i världen är sådant nu att det är viktigt att ta tillvara på sina egna intressen. Att ha militärer vid gränsen är ett bra sätt att visa var en nation börjar, säger Hammerhaug.

När jag frågar om det är händelserna i Ukraina som påverkat den norska gränspolitiken medger Eirik Hammerhaug att det är en av händelserna som gjort att Norge nu skärper bevakningen av sin terräng.

Lugnt efter migrationsvågen

Efter den korta migrationsvågen från Ryssland 2015 då Ryssland lät hundratals asylsökande att åka till Norge har det varit lugnt vid den norsk-ryska gränsen.

Några få personer har försökt ta sig illegalt från Ryssland till Norge men har stoppats redan på den ryska sidan av gränsen.

Gränsbevakning ger trygghet

De två värnpliktiga kvinnorna Mari Gaupset och Benedicte Einvi, har valt att göra sin värnplikt som gränssoldater i Pasvik.

– Här får jag jobba på riktigt jämfört med andra ställen där vi bara övar, säger Benedicte Einvik.

Mari Gaupset säger att hon inte upplever Ryssland som ett hot och hon berömmer samarbetet med de ryska kollegorna.

– För mig handlar gränsbevakning om att bevara tryggheten som vi redan har i landet, säger hon.