Stockholms handelskammare har räknat på ett typhushåll med två vuxna och två barn som år 2021 köpt ett småhus med en elförbrukning på 20 000 kWh. Familjen äger en bil och lagar all mat hemma. Huset är belånat enligt genomsnittlig belåningsgrad för nya lån (72 procent i riket och 69 procent i Stockholm).
Betydligt mindre kostnadsökning
Familjens snittränta för bolån var 1,3 procent under 2021 och antas vara 2,2 procent 2022 och 3,7 procent 2023. För familjer i norra Sverige, med lägre bolån och billigare el, blir kostnadsökningen betydligt mindre.
– Det ser ljust ut här uppe, säger Ella persson från Boden med ett leende på sina läppar.
Hushållen drabbas hårt i södra Sverige
Allra högst blir kostnadschocken för familjer i Skåne län. Dyra bostäder och höga elpriser i södra Sverige gör att kostnadsökningen per år landar på hela 142 743 kronor.
Näst högst kostnadsökning drabbar typfamiljen i Stockholms län. Landets dyrast bostäder finns också här med rejält höjda elpriser som gör att kostnadsökningen blir 137 229 kronor.
Jan: ”Blivit utsugna i 100 år”
Typfamiljerna i Norrbotten och Västerbotten får ”bara” en kostnadsökning med omkring 44 000 kronor.
– Vi är ett län som har blivit utsuget i hundra år så det är bra att vi får igen någonting, säger Jan Lundström i Boden.
Norrland är även vinnare konjunkturmässigt. Stora ”gröna” investeringar och lägre elpris än i södra Sverige, samtidigt som en svag krona ger exportföretagen en fördel. Det gör att norra Sveriges tillväxt och arbetsmarknad går bättre än längre söderut, enligt Nordeas regionala konjunkturprognos.
Så ser norrbottningarna på framtiden
Övre Norrland är den enda region där både tillväxt och sysselsättning väntas stiga nästa år.
I videon hör du hur norrbottningarna ser på framtiden – samtidigt som hushåll i andra delar av landet går mot betydligt sämre tider.
Industrisatsningarna i Norrbotten
Flera stora industrisatsningar är på gång i Norrbotten. Fram till 2040 kommer över 700 miljarder kronor att investeras i regionen, enligt Norrbottens Handelskammare. Det är den största och mest omfattande investeringen någonsin i länet.
- H2 Green Steel i Svartbyn utanför Boden. Företaget ska göra fossilfritt stål och det är ett av Sveriges största industriprojekt någonsin. Enligt planen ska verksamheten vara i gång 2025 och ge 1 800 arbetstillfällen. Det är en etablering på 40 miljarder kronor.
- Hybrit. LKAB ska tillverka koldioxidfri järnsvamp i samarbete med SSAB och Vattenfall. Pilotanläggningen för lagring av fossilfri vätgas är redan i drift i Luleå. Hybrit-anläggningen i Gällivare ska tas i drift 2026.
- Vätgasfabrik i Luleå. Uniper planerar bygget av vätgasfabriken som ska producera och sälja vätgas till fartyg och industrier. Luleå hamn, Luleå Energi, ABB, ESL Shipping och Uniper står bakom planerna som kallas BotnialänkenH2. Enligt planen ska det bli minst 100 jobb.
- Konstgödselfabrik i Luleå. Spanska Grupo Fertiberia, en av Europas största tillverkare av ammoniak och konstgödsel, ska bygga en konstgödselfabrik på Hertsöfältet utanför Luleå. Totalt skapas 500 nya arbetstillfällen och fabriken ska stå klar 2027.
- Anodfabrik i Luleå. Talga har invigt en pilotfabrik i Luleå. Där ska man tillverka anoder av grafit som är en viktig komponent i elbilars batterier. Den storskaliga anläggningen som planeras till 2024 kommer ligga på Hertsöfältet i Luleå. Man räknar med att 80 personer anställs till en början. Grafit kan framställas på syntetisk väg men företaget hoppas i framtiden få tillstånd att bryta grafit Vittangi.
