Rapporten visar att andelen som blivit utsatta stiger ju öppnare man är med sin samiska identitet – närmare nio av tio renskötare säger sig ha upplevt rasism.

– Det här är i enlighet med tidigare forskning, bland annat om samiska ungdomar. Men det är tråkiga siffror, säger Tobias Poggats, projektledare för kartläggningen vid Vaartoe til SVT Sápmi och Sameradion.

På uppdrag av regeringen

Det är regeringen som gett Sametinget i uppdrag att kartlägga och synliggöra rasismen mot samer i Sverige. Sametinget har i sin tur gett uppdraget åt Umeå universitet och sedermera Vaartoe att genomföra kartläggningen, som nu alltså är klar och offentliggjord i en rapport.

Den bärande delen i kartläggningen är en webbenkätundersökning där deltagarna får svara på om de upplevt negativ särbehandling eller diskriminering för att de är samer.

748 personer har svarat på om de har upplevt rasism. 507 stycken svarade ja (68 %), 172 stycken svarade nej (23 %) och 69 stycken vet inte (9 %).

Renskötare mest utsatta

Bland renskötande samer uppgav närmare 90 % att de blivit utsatta för rasism, och bland medlemmar i skogssamebyar har fler än en tredjedel ofta upplevt rasism.

– Renskötarna är mest utsatta. Man kan inte dölja sin identitet och om man dessutom talar samiska och har en kulturell närhet så ser omgivningen det. Då aktiveras också fördomar hos människor, säger Tobias Poggats.

Rasismen är utbrett inom flera samhällssektorer. Över hälften av deltagarna i enkätundersökningen uppger att de upplevt rasism i antingen skolan eller i arbetslivet.

Rapporten pekar också ut kunskapsbrist hos myndigheter, gamla stereotyper bland befolkningen och bristande utbildning om samer i skolan som några av faktorerna bakom rasismen. Rapporten föreslår därför ett åtgärdsprogram om tio punkter där kunskapshöjande åtgärder är en av punkterna.