Gudrun Kuhmunen, förra ordföranden i Laponiatjuottjudus har i närmare 20 år arbetat för att få till en lokal förvaltning av världsarvet Laponia. Hon är förvånad och överraskad över Jokkmokks kommuns remissyttrande med förslag att flytta över förvaltningen till antingen länsstyrelsen eller Naturvårdsverket.
– Min första tanke var, i vilken källare har de människorna varit, som tagit det beslutet. Vart har de varit de senaste 20 åren när vi har kämpat och arbetat tillsammans, samebyarna, staten och kommunerna för att få till förvaltningen av Laponia, säger Gudrun Kuhmunen till Sameradion och SVT Sápmi.
”Politisering”
Laponiatjuottjudus inrättades 2011 för en försöksperiod. Styrelsen består av områdets samebyar och kommuner, länsstyrelsen och Naturvårdsverket. Styrelseskicket inom Laponiatjuottjudus är konsensus och den är unik i hela Sverige. Men försöksperioden går mot sitt slut och regeringen samlar nu in remissvar från berörda. Jokkmokks kommun menar att Laponiatjuottjudus inte når upp till sina mål och att mycket tid i styrelsen går åt till diskussioner om nationella konventioner som ILO 169 och markrättigheter.
– Vi har faktiskt uppfattningen att delar av styrelsen och delar av partsrådet har politiserats i ganska hög omfattning och vi tror att man kan renodla verksamheten och fokusera på kärnuppdraget i förvaltningsorganisationen i Jokkmokk och det gör man bäst, tror vi, om staten tar över den delen, säger Jokkmokks kommunalråd Robert Bernhardsson.
Olika synsätt
Men det är något som Gällivare kommun inte håller med om. Deras remissvar är att man ser postivit på den lokala förvaltningen och vill att den fortsätter eller permanentas.
– Vi ser att det är positivt att förvaltningen kommer närmare oss här i kommunen och samebyarna. Det blir en större delaktighet när det är närmare och jag tycker det är bra med konsensusbeslut. Då diskuterar man frågorna väldigt noggrant och man kommer fram till en gemensam lösning. Då tror jag att det blir en bättre förankring och långsiktigt hållbart även om det då tar lite längre tid, säger Jeanette Wäppling, kommunalråd i Gällivare.
Wäppling konstaterar att Gällivare och Jokkmokks kommuner har helt olika syn på förvaltningen.
– Det hade varit klädsamt om Jokkmokks kommun hade haft en dialog med oss i den här frågan, kan jag tycka, säger Jeanette Wäppling.
Beslut nästa år
Robert Bernhardsson å sin sida tycker det är överraskande att Gällivare kommun menar att man ska ha en dialog om remissvar.
– Jokkmokks kommun har ju inte för avsikt att recensera andra yttranden. Vi lämnar yttrande till staten som har frågat oss vad vi har för synpunkter och förslag, säger Robert Bernhardsson.
Sista september ska remissvaren från 128 instanser och privatpersoner vara hos regeringen. Alla dessa ska gås igenom och under 2018 kommer beslutet om Laponiatjuottjudus framtid.
– Åren 1999-2000 skrev vi från samebyarnas sida att vi har förvaltat det här området hur länge som helst. Det är vårt hem, våra marker och redan då bestämde vi i vårt program att vi vill och vi ska förvalta det här området och jag förväntar mig att vi fortsätter det arbetet, säger Gudrun Kuhmunen.