Alla besättningarna vid Sjö- och flygräddningens två nordligaste baser har under två veckors genomgått en grundläggande utbildning i att flyga och öva räddningsuppdrag i fjällmiljö. Övningarna har utgått från en tillfällig bas i Kiruna.

Detta var precis vad Haverikommissionen uppmanade Sjö- och flygräddningen att göra i sin slutrapport efter postflygskraschen. Den natten valde sjö- och flygräddningen av säkerhetsskäl att inte flyga ut polisens fjällräddare till olycksplatsen.

”Rätt beslut att inte flyga”

På morgonen drabbades den nyinköpta helikoptern AW134 av ett tekniskt fel, vilket gjorde att den inte alls deltog i efterarbetet kring kraschen. 

Den erfarna piloten och instruktören Michael Åkerlund anser att man tog precis rätt beslut och att samma beslut skulle ha tagits även om man då hade hade hunnit genomföra fjällövningar. 

– Insatsen var ju avslutad när det gällde lokaliseringen av flygplanet, utan det handlade om att att flyga ut personal för att säkra platsen. Och att göra det i mörker under rådande omständigheter... jag hade inte gjort det. Jag tycker att det var ett fullständigt rätt beslut som besättningen tog.

En tillfällighet

Att helikoptern sedan inte kunde flygas på morgonen efter anser han var en tillfällighet som hade kunnat hända när som helst och vilken helikopter som helst. 

– Det blev ett fel på enheten som ska värma bränslet till motorn. Det har hänt en enda gång och det var ju då. 

Han påtalar att helikoptern har fungerat bra under vinterövningarna i Kiruna. 

– Det visste vi redan innan. Vi har inte köpt maskinen på en gissning utan det har föregåtts av väldigt noggrann undersökning innan. Den är lite större och lite mer vindkänslig, men det är inget som är negativt, utan vi konstaterara bara att så är fallet.

Förmågan varierar

Övningarna i Kirunafjällen handlar enligt Sjöfartsverket själva om att ta tillbaka förmågan att flyga i fjällen. Men enligt Mikael Åkerlund har en stor andel av piloterna redan vana av den saken från tidigare karriärer. Många har flugit inom Försvaret, som ambulansflygare eller inom kommersiell flygverksamhet. 

– Förmågan har funnits bland piloterna men den har varit varierande. För vissa har utbildningen varit en hundraprocentig förbättring, för andra en femtonprocentig förbättring.